Folkhälsoarbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla och förbättra en god folkhälsa, för att minska skillnaderna i hälsa och för att bygga hållbara samhällen som bidrar till utveckling. Det senaste årets covid-19-pandemi har dessutom förstärkt behovet av ett långsiktigt, förebyggande och tvärsektoriellt folkhälsoarbete.

– Det är vår ambition att när vi nu gör ett omtag av arbetet utifrån den nya folkhälsopolitiken, så ska det stärka förutsättningarna för ett gemensamt arbete att nå det övergripande folkhälsopolitiska målet. Det är nödvändigt för att möta både medborgarnas och samhällets behov och inte minst hälso- och sjukvårdens utmaningar, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

I juni 2018 beslutade riksdagen om ett nytt folkhälsopolitiskt ramverk, med ett övergripande folkhälsopolitiskt mål och en revidering av de tidigare målområdena. Därför fick Folkhälsomyndigheten i maj 2019 uppdraget att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet. I arbetet har ingått att se över hur folkhälsan ska följas upp och samordnas samt att kartlägga mål inom andra sektorer som har betydelse för en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som består av fyra delar: uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning. Delarna hänger ihop och arbetet drivs framåt av en bättre uppföljning med indikatorer som beskriver folkhälsans utveckling och viktiga förutsättningar för hälsa.

En viktig del är samarbetet med andra myndigheter, regioner, kommuner och övriga aktörer som har betydelse för folkhälsan. Därför tar Folkhälsomyndigheten nu initiativ till en utvecklad dialog med dessa aktörer.

– Det är angeläget att hela samhället – från stadsplanering till skolan, idrottsrörelsen och hälso- och sjukvården – riktar större uppmärksamhet mot insatser som främjar hälsa och som förebygger ohälsa. Alla har rätt till en god hälsa, säger Johan Carlson.

Implementeringen av stödstrukturen påbörjas 2021.

Om folkhälsopolitiken i Sverige

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

De tidigare elva målområdena har omvandlats till åtta:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsopolitiska mål - 8 målområden

Läs mer

På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet

Kategori: Nyhet