Ny statistik från den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC visar att Sverige fortsatt är ett av de länder som hade lägst antibiotikaförbrukning och förekomst av antibiotikaresistens i EU (inklusive Island och Norge) under 2020. Statistiken visar även att antibiotikaförbrukningen i majoriteten av de rapporterande länderna minskade markant, med 17,6 procent mätt i definierad dygnsdos (DDD) per 1 000 invånare och dag, under 2020 jämfört med 2019. I såväl Sverige som i de övriga länderna minskade försäljningen som mest inom öppenvården, med 18,3 procent.

̶ All antibiotikaanvändning driver resistens. Därför måste förebyggande arbetsinsatser, som att minska smittspridning och att använda antibiotika så ansvarsfullt som möjligt, ständigt ske på alla nivåer, säger Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten.

Sverige har sedan länge ett gynnsammare resistensläge jämfört med många länder, och var tidigt ute med insatser för att hejda antibiotikaresistens. Vi är på många sätt ett föregångsland på området, men det är enbart tillsammans med andra länder som vi kan hitta hållbara globala lösningar och därmed också bevara situationen i Sverige.

̶ För att prioritera rätt insatser behövs bland annat en bättre koll på läget och bättre data, då detta saknas i många länder. Därför stödjer Folkhälsomyndigheten bland annat WHO:s arbete med GLASS, ett globalt övervakningssystem för förbättrad övervakning av både antibiotikaresistens och antibiotikaförbrukning. Detta är bara ett exempel av många internationella sammanhang där Sverige sprider lärdomar internationellt, säger Malin Grape.

Fakta: antibiotikaveckan 18-24 november

World Antimicrobial Awareness Week är en årligt återkommande insats som världshälsoorganisationen WHO står bakom för att uppmärksamma antibiotikaresistens globalt. Årets tema är ”Sprid kunskap, stoppa resistensen”.

Läs mer

Kategori: Nyhet