Stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet

Lyssna

Stödstrukturen är uppbyggd kring fyra delar; uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning.

Uppföljningen ska visa på utvecklingen över tid för olika grupper i befolkningen och på olika nivåer i samhället. En förbättrad samordning mellan nationella myndigheter och ett förstärkt ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer på regional och lokal nivå är viktiga beståndsdelar i stödstrukturen. Detta ska också skapa förutsättningar för myndighetsgemensamma fördjupade analyser. Den kunskap som tas fram genom den ökade samordningen har större förutsättningar att nå ut och spridas och en styrka i att ta fram kunskap tillsammans med andra aktörer är att kunskapen kan få större spridning.

I bilden beskrivs stödstrukturens fyra delar övergripande. En mer utförlig beskrivning finns i rapporten "På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet" (se länk nedan).

Bild. Stödstrukturens fyra delar.

snurra som beksriver uppföljing, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning

Uppföljning

Uppföljning av folkhälsopolitiken är motorn i stödstrukturen och ska visa utvecklingen i förhållande till det övergripande folkhälsopolitiska målet om samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa och sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Med hjälp av uppföljningen kan vi även identifiera var det finns behov av ytterligare kunskap.

Uppföljningen bygger på indikatorer för de åtta målområdena för en god och jämlik hälsa och för olika hälsoutfall. Ett antal kärnindikatorer ska användas för att särskilt följa upp den jämlika hälsan. Dessutom kommer det att finnas ett större urval indikatorer som kan användas för fördjupade uppföljningar.

Samordning

Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och de statliga myndigheterna behöver i större utsträckning arbeta tillsammans för att identifiera områden där ytterligare kunskap och insatser behövs för arbetet mot en god och jämlik hälsa. Därför behövs en myndighetsgemensam, strategisk dialog på nationell nivå mellan myndigheter som är centrala för det statliga folkhälsoarbetet. Dialogerna ska ta sin utgångspunkt i resultaten från uppföljningen, med avsikt att identifiera behov och prioriteringar för det fortsatta gemensamma arbetet. Det behövs också en förstärkt dialog och ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med regionala och lokala aktörer.

Det finns redan många forum för kunskapsutbyte om specifika sakfrågor mellan Folkhälsomyndigheten och andra aktörer på olika nivåer, men dialogen om det övergripande folkhälsoarbetet behöver förstärkas. Den befintliga strukturen för samverkan och dialog om folkhälsans olika sakfrågor ska komplettera den myndighetsgemensamma dialogen och den dialog som behövs med regionala och lokala aktörer, så att tidigare erfarenheter tas tillvara.

Fördjupad analys

Utöver framtagning av kunskapsunderlag i form av uppföljning, behövs fördjupade analyser som på ett bättre sätt än i dag ger en djupare förståelse av olika områden med bäring på folkhälsan samt utmaningarna inom folkhälsoområdet och hur dessa påverkar den ojämlika hälsan. Folkhälsomyndigheten kan tillsammans med andra myndigheter göra fördjupade analyser utifrån de kunskapsbehov som kommer fram i uppföljningen och i dialogerna med de statliga, regionala och lokala aktörerna.

Analyserna kan genomföras gemensamt mellan flera myndigheter, av myndigheter inom ett sakområde eller av Folkhälsomyndigheten, beroende på frågeställning. De ska bidra till ökad förståelse av ett område och kunna peka på handlingsalternativ för att öka förutsättningarna för en god och jämlik hälsa och därmed bidra till att hälsoklyftorna sluts.

Kunskapsspridning

Kunskapsspridning av olika framtagna kunskapsunderlag är en viktig del i stödstrukturen för att nå ut med nya resultat och bidra till utveckling. Med ett gemensamt och samordnat arbete mellan statliga myndigheter kan kunskap spridas även i andra kanaler utanför de som finns för specifika folkhälsofrågor. Om de statliga insatserna samordnas blir också den kunskap som sprids mer enhetlig och det gemensamma arbetet mer effektivt.

Kunskap kommer att spridas genom befintliga kanaler såsom konferenser och nätverk, sociala medier och nyhetsbrev och Folkhälsomyndighetens webbplats.

Arbetet med att implementera stödstrukturen har inletts under 2021 och det kommer att utvecklas successivt liksom innehållet här på webben.

Läs mer om stödstrukturen i rapporten "På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet". Rapporten finns även översatt till engelska.

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Samordning av folkhälsopolitiken