En folksjukdom är en sjukdom med hög förekomst i befolkningen och som bedöms ha en stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod.

I Sverige har folksjukdomarna ändrat karaktär under de senaste århundrandena. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft bestod folksjukdomarna till stor del av svåra infektioner såsom tuberkulos. Idag är folksjukdomarna i Sverige uteslutande icke-smittsamma sjukdomar. Folksjukdomar har olika karaktär i andra delar av världen, i många låginkomstländer utgör smittsamma sjukdomar än idag en del av folksjukdomarna.

Vilka är våra folksjukdomar?

Bedömningen av vad som är en folksjukdom utgår från en samlad bild av sjukdomens allvarlighetsgrad, om den ökar eller minskar samt hur sjukdomen fördelar sig i befolkningen. Det kan röra sig om både somatiska (fysiska) och psykiska sjukdomar. Folksjukdomar har en stor påverkan på samhällets funktioner och ekonomi, då de ofta påverkar individers arbetsförmåga och behov av hälso- och sjukvård.

De somatiska sjukdomar som idag räknas som våra folksjukdomar är bland annat:

  • sjukdomar i hjärta och blodkärl (exempelvis hjärtinfarkt och stroke)
  • vissa cancersjukdomar (såsom cancer i bröst, prostata, tjock- och ändtarm)
  • diabetes.

Även psykisk ohälsa kan ses som en folksjukdom, då den sjukdomsbördan har ökat under senare år. Framför allt gäller det neuropsykiatriska tillstånd och diagnoser, samt sjukskrivningar för depression, ångest och stressyndrom.

Skillnader mellan socioekonomiska grupper

Även om folksjukdomar är vanliga dödsorsaker har Sverige en hälso- och sjukvård av god kvalitet och ett gott hälsotillstånd i befolkningen. Det bidrar till att man ofta kan leva med dessa sjukdomar under en lång tidsperiod.

Men skillnader i både hälsa, levnadsvanor och livsvillkor finns mellan olika socioekonomiska grupper, för de flesta mått på hälsan och faktorer som kan påverka hälsan. Personer med förgymnasial utbildning dör till exempel tidigare i hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämfört med personer med eftergymnasial utbildning, och den allmänna hälsan är sämre.

Många folksjukdomar kan förebyggas

Folksjukdomar har ofta gemensamma riskfaktorer och många av dem kan förebyggas genom samhälleliga och individfokuserade insatser. En del av de folksjukdomar som drabbar personer i arbetsför ålder kan förebyggas till exempel genom hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet samt genom att undvika tobaksrökning och minska skadligt bruk av alkohol. Till exempel ökar tobaksrökning risken för olika cancersjukdomar, sjukdomar i hjärta och blodkärl, diabetes, samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen.

Ohälsosamma matvanor, som att till exempel äta för lite frukt och grönsaker, fullkorn, nötter och frön, eller för mycket salt och processat kött som charkprodukter, är en av de ledande riskfaktorerna för sjukdomsbördan och förtida död i befolkningen i Sverige. Dessutom bidrar högt blodtryck och högt BMI, som är relaterade till matvanor, ytterligare till sjukdomsbördan i befolkningen. Även stress utgör en viktig riskfaktor både för somatisk och psykisk ohälsa.

Hälsosamma matvanor ensamt eller i kombination med fysisk aktivitet, kan förebygga ohälsa som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma och vissa psykiska sjukdomar och cancerformer. Fysisk aktivitet har positiva effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort.

Ett effektivt folkhälsoarbete kan bromsa folksjukdomarna

Flera av våra folksjukdomar kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor och tidig upptäckt. Det är viktigt med ett effektivt folkhälsoarbete som utgår från systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor och uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa hos befolkningen.

Världshälsoorganisationen WHO har publicerat ett åtgärdsprogram som gäller under år 2013–2020 för att förebygga icke-smittsamma sjukdomar. Syftet med programmet är att minska den förtida dödligheten med 25 procent. Medlemsländerna bör agera för att senast år 2025 uppnå målet genom en minskning av människors exponering för riskfaktorer som kopplas samman med icke-smittsamma sjukdomar.

Ytterligare information

Global Action Plan for the Prevention and Control of NCDs 2013–2020 (på engelska)
Noncommunicable diseases (på engelska)
Mental health action plan 2013 - 2020 (på engelska)
God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (proposition 2017/18:249)
Socialstyrelsen inför mål för vården av folksjukdomar
Agenda 2030 - Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Nationalencyklopedin om folksjukdomar