Årsrapporten ger en bred överblick över folkhälsoläget i Sverige. Den visar på många aspekter av hälsa och även bestämningsfaktorer för hälsa, vilket ger en möjlighet att se mönster och samband för hur hälsan i stort utvecklas i befolkningen och i olika befolkningsgrupper.

Folkhälsomyndigheten ska främja befolkningens hälsa genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. Till myndighetens uppgifter hör att årligen lämna en rapport om folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.

Huvudsakliga målgrupper är regering, riksdag och tjänstemän på nationell nivå, men rapporten är också av intresse för politiker och tjänstemän på regional och lokal nivå samt andra som arbetar med folkhälsofrågor.

Figur 1-16 Medellivslängd Dödlighet (Excel-dokument, 336 kB)
Figur 17-29 Hjärtkärl- Cancer- Infektionssjukdomar (Excel-dokument, 249 kB)
Figur 30-48 Skador Psykisk ohälsa (Excel-dokument, 386 kB)
Figur 49-78 Livsvilkor Levnadsvanor (Excel-dokument, 384 kB)

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt, och mer bland män än bland kvinnor. Kvinnor lever fortfarande längre än män, men könsskillnaderna minskar: år 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år. I takt med att hjärtoch kärlsjukdomarna minskar i befolkningen har cancer relativt sett ökat i betydelse som dödsorsak, men även cancerdödligheten har minskat något under de senaste decennierna. Detsamma gäller dödligheten på grund av trafikolyckor.

Personer över pensionsåldern har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Insjuknande i stroke har minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Bland yngre medelålders av båda könen (35–44 år) ses istället en viss ökning, som är tydligast bland kvinnor och män med kort utbildning. Även insjuknande i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern och äldre rapporterar mindre besvär av psykisk ohälsa, något som ökat bland de yngre.

Trots en i huvudsak positiv utveckling kvarstår dock, eller till och med ökar, vissa hälsoskillnader i samhället. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa.

Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen.

Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Dödligheten i åldersgruppen 35–64 år har minskat med 6 procent under en 20-årsperiod, medan motsvarande minskning för kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit 33 procent. Bland annat har minskningen av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom gått långsammare bland de enbart grundskoleutbildade kvinnorna och dödligheten i olycksfall har ökat. Även den självskattade hälsan har försämrats i gruppen.

Dödligheten bland barn och unga är mycket låg i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv. Även här finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper utifrån moderns utbildningsnivå. Skillnaderna kan inte härledas till någon enskild dödsorsak utan till flera, exempelvis medfödda skador och olyckor. Dessa skillnader finns även bland unga, ännu inte färdigutbildade vuxna, om än i mindre utsträckning.

Bland unga i åldern 16–24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. De senaste åren har däremot sjukhusinläggningarna för självskadebeteende minskat bland de unga kvinnorna, efter tidigare kraftiga ökningar. Självmorden har också ökat något, vilket är tydligare bland de unga männen än bland kvinnorna.

Övervikt, rökning, brist på fysisk aktivitet och alkohol ökar risken för såväl hjärt- och kärlsjukdomar som olika former av cancer. Fetma har ökat snabbt i befolkningen sedan 1980 trots att en större andel vuxna motionerar regelbundet på fritiden. Rökning har blivit betydligt ovanligare under de senaste decennierna, vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat. Men fortfarande röker var sjunde vuxen, och rökning beräknas förorsaka 12 000 dödsfall årligen.

Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat, men var sjunde elev i årskurs 9 dricker minst en gång i månaden motsvarande en flaska vin vid samma tillfälle.

Samtliga av dessa folkhälsoproblem fetma, stillasittande fritid, rökning och kanske i mindre utsträckning alkoholkonsumtion är vanligare bland personer med kort utbildning.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • År: 2014
  • Antal sidor: 113