Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

I denna rapport redovisas resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Då undersökningen pågått under 30 års tid görs även jämförelser med tidigare resultat. Undersökningen bygger på uppgifter som 11-, 13- och 15-åringar i Sverige lämnar inom ramen för det internationella forskningsprojektet Health Behaviour in School-aged Children. Undersökningen besvarades i januari 2014 av närmare 8 000 elever i Sverige, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 69 procent.

Hälsa

Majoriteten av eleverna anser själva att de har en bra hälsa. Med stigande ålder uppger de dock en lägre självskattad hälsa samt fler psykiska och somatiska besvär. Dessutom ökar skillnaden med stigande ålder mellan pojkar och flickor, där de senare anser sig ha sämre hälsa och fler besvär. Under 1980- och 1990- talen ökade de självrapporterade psykiska och somatiska besvären bland 15-åringar men därefter avtog ökningen. Nu ökar återigen andelen med besvär, framför allt bland 13- och 15-åriga flickor.
Användningen av medicin mot huvudvärk och magont ökar med åldern, framför allt bland flickor. Sedan 1980-talet har medicinanvändningen mot huvudvärk, magont, sömnsvårigheter ochnervositet ökat kraftigt. I den senaste mätningen har dock medicinanvändningen planat ut och i flera fall minskat.

Det är också betydligt fler flickor än pojkar, i alla tre åldrarna, som inte är nöjda med sin kropp. En betydande andel av flickorna tycker att de är för tjocka. Samtidigt tycker många pojkar att de är för smala. Andelen som försöker gå ned i vikt har ökat bland 13-åriga flickor och 15-åriga pojkar jämfört med föregående mätning.

Levnadsvanor

Utvecklingen är positiv när det gäller elevernas tobaksanvändning och alkoholkonsumtion. Rökningen har minskat bland 13- och 15-åringar och andelen rökare bland 15-åringar är den lägsta sedan undersökningen startade 1985/86. Även andelen 15-åriga pojkar som snusar minskar, och närmar sig de låga siffrorna för 13-åringar och 15-åriga flickor. Under 2000-talet har även andelen 13- och 15-åringar som har varit berusade minskat och är nu den lägsta sedan undersökningen startade.

Andelen elever som är tillräckligt fysiskt aktiva är fortsatt liten. Enligt rekommendationerna från WHO ska barn och unga vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen som uppnår detta är mindre bland flickor än pojkar i alla tre åldrar. Samtidigt ökar andelen pojkar och flickor som uppger att de tränar fyra gånger eller fler i veckan och är den största sedan 1986/86. Resultaten tyder på att barn och unga rör sig allt mindre i vardagen. Den ökade skärmtiden, framför allt bland pojkar, visar att stillasittandet ökat.

Sociala relationer

En stor andel av 11–15-åringarna upplever att det är lätt att tala med sina föräldrar om bekymmer, och andelen har varit stabil under perioden 1989/90–2013/14. Samtidigt får vännerna allt större betydelse för både flickor och pojkar med stigande ålder. Ju äldre ungdomarna blir, desto svårare får de att tala med sina föräldrar om saker som bekymrar dem, desto lättare får de däremot att i stället tala med sina vänner. Med åldern ökar även andelen elever som har daglig kontakt med sina vänner via telefon/Skype och sms.

Andelen flickor och pojkar som uppger att de mobbas är fortsatt låg jämfört med i andra länder.

Skolan

Trivseln i skolan har ökat sedan 1980-talets slut, och andelen elever som tycker mycket bra om skolan är den största på 20 år bland 13- och 15-åringar. Eleverna har också fått en mer positiv syn på sina egna skolprestationer, en ökad andel tror att lärarna tycker att de är duktiga eller mycket duktiga jämfört med sina klasskamrater.

Stressen över skolarbetet har dock ökat kraftigt bland 13-åringar jämfört med föregående mätning, och andelen som känner sig ganska eller mycket stressade över skolarbetet har fördubblats på fyra år. Andelen stressade är störst bland 15-åringar men den har inte ökat nämnvärt sedan 2009/10. Bland 11-åringar är det fortfarande en liten andel som är stressade över skolarbetet.

En betydligt större andel 15-åriga flickor än pojkar har tänkt läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet. I gengäld är det en större andel pojkar som tänkt läsa ett yrkesförberedande program eller som uppger att de inte vet vad de ska läsa på gymnasiet.

Konklusion

Skolbarns hälsovanor visar att ungas levnadsvanor i stort fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel 13- och 15-åriga flickor som uppger att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat bland 13-åringarna, som tillhör den första årskullen inom den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, och det kan ha betydelse.

Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Andra tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan är den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Vilka faktorer som ligger bakom den sämre psykiska hälsan hos dagens unga jämfört med unga under 1980- och 1990-talen kräver dock fördjupade analyser.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • År: 2014
  • Antal sidor: 112