Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar resultaten från Skolbarns hälsovanor att under hela undersökningsperioden har psykosomatiska besvär varit ungefär dubbelt så vanliga bland tonåringar som uppger att de är stressade av sitt skolarbete, jämfört med tonåringar som uppger att de inte är stressade av sitt skolarbete. Besvären är också vanligare bland tonåringar som tror att läraren tycker att de presterar medelbra eller under genomsnittet jämfört med sina klasskamrater. Detta stämmer överens med tidigare forskning som har pekat på ett ömsesidigt samband mellan elevers skolprestationer och psykiska hälsa (4). Dåliga skolprestationer kan orsaka psykosomatiska besvär. Men det är också så att elever med psykosomatiska besvär kan prestera sämre i skolan på grund av sin psykiska ohälsa. Detta ömsesidiga samband skulle kunna gälla även för skolstress och psykisk hälsa. Skolstress kan alltså tänkas orsaka psykosomatiska besvär, men elever som har psykosomatiska besvär kan också känna sig mer stressade av sitt skolarbete. Oavsett sambandens riktning visar resultaten från Skolbarns hälsovanor att elevers psykiska hälsa hänger nära samman med deras upplevelse av skolstress och syn på sina skolprestationer.

Sedan slutet av 1990-talet, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär. Det innebär att den ökade skolstressen kan ha bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland tonåringar, med det kan också innebära att ökningen av psykosomatiska besvär bidragit till den ökade skolstressen.

Däremot har andelen tonåringar som uppger att de tror att läraren tycker att de presterar medelbra eller under genomsnittet minskat över tid. Det behöver dock inte motsäga tidigare forskning som visar att ett samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa finns. Resultatet kan istället bero på att frågan i Skolbarns hälsovanor inte belyser elevernas faktiska skolprestationer, som istället mäts bättre genom exempelvis resultat från nationella och internationella prov eller betyg.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • År: 2016
  • Antal sidor: 4