Elvaårsuppföljning av spel och hälsa bland personer som tidigare haft spelproblem

Rapporten presenterar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Rapporten bidrar med kunskaper om personer med spelproblem, betydelsen av att spela i olika spelformer och om hur spelproblem kan förändras över tid. Resultaten kan ha betydelse för preventionsarbete och behandling av spelproblem. Rapporten vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och andra personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem på olika nivåer i samhället.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Den här rapporten presenterar resultat från Swelogs uppföljningsstudie av personer i den så kallade spelproblemgruppen som hade eller hade haft spelproblem i slutet av 1990 talet. Tillsammans med en jämförelsegrupp hämtades de från en befolkningsundersökning som genomfördes 1997/1998 (Swegs). Uppföljningen kom 2009 – elva år senare – för att se på förändringar i spelande, spelproblem och hälsa.

Spelande

En majoritet av spelproblemgruppen spelade vid uppföljningen: 90 procent hade spelat någon gång under det senaste året och 61 procent spelade varje månad. Gruppens spelande var mer omfattande än jämförelsegruppens när det gäller frekvens, nedlagd tid och insatser även om speldeltagandet minskat, framför allt bland de yngre (27–35 år vid uppföljningen).

Rent allmänt hade spelande överhuvudtaget 1997/1998 samband med spel via internet elva år senare. Samtliga i spelproblemgruppen som spelade online 2009 spelade på spelformer med medelhög och hög risk 1997/1998.

Spelproblem

Vid uppföljningen hade närmare två tredjedelar i spelproblemgruppen inte längre några tecken på spelproblem, men gruppen hade totalt sett fortfarande mer allvarliga spelproblem än jämförelsegruppen. Av de som var spelberoende 1997/1998 var en femtedel fortfarande spelberoende elva år senare. Få hade sökt hjälp för egna eller andras spelproblem.

Att spela månadsvis på spelformer med medelhög och hög riskpotential 1997/1998 ökade sannolikheten för spelproblem vid uppföljningen 2009.

Hälsa och socioekonomi

Spelproblemgruppen uppvisade fler tecken på nedsatt psykisk hälsa jämfört med jämförelsegruppen. Det finns däremot inga skillnader i fysisk hälsa även om en större andel i spelproblemgruppen hade riskabla alkoholvanor.

Det fanns inga tydliga inkomstskillnader mellan grupperna, men fler i spelproblemgruppen såg sin ekonomi som ansträngd. Det var också fler i den gruppen som någon gång hade varit arbetslösa eller fått försörjningsstöd. En större andel i spelproblemgruppen hade någon gång i livet blivit hotade så att de blev rädda.

Skillnader mellan den yngre och äldre spelproblemgruppen

De yngre (27–35 år) hade minskat sitt spelande i större utsträckning än de äldre vid uppföljningen 2009. Det var framför allt äldre personer i spelproblemgruppen (36–85 år) som fortfarande var utsatta ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv, och det var fler som hade allvarliga spelproblem.

Spelproblem i spelproblemgruppen vid uppföljningen

Stora spelinsatser, att spela på spel med hög riskpotential och pågående spelproblem 1997/1998 vad faktorer som tydligast var förknippade med spelproblem vid uppföljningen elva år senare. Att spela på sport och/eller hästar varje månad eller oftare var också en indikator för spelproblem vid uppföljningen. Uppväxtfaktorer, som avsaknad av socialt stabil eller känslomässigt trygg uppväxt, riskabla alkoholvanor samt en tidigare storvinst ökade också risken för fortsatta spelproblem.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2015-10-22
  • Antal sidor: 90
  • Artikelnummer: 15041

Öppna publikationen

Gå till toppen av sidan