Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa hepatit B-vaccination i ett särskilt vaccinationsprogram till fyra olika riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot hepatit B till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

I denna rapport presenteras en hälsoekonomisk analys av hepatit B-vaccination till vissa grupper med ökad risk att smittas av hepatit B-infektion, eller som får förvärrad grundsjukdom vid hepatit B-infektion. Analysen ingår i ett större arbete som kommer ligga till grund för regeringens beslut om vaccination mot hepatit B ska införas som ett särskilt vaccinationsprogram.

Den hälsoekonomiska analysen omfattar fem riskgrupper:

  • män som har sex med män
  • individer med hepatit C
  • individer som lever med hiv
  • individer som injicerar droger
  • barn födda i Sverige till föräldrar från medel- och högendemiska länder.

Vaccination av individer som injicerar droger och individer med hepatit C inom ramen av ett nationellt särskilt vaccinationsprogram skulle innebära en bättre effekt till en lägre kostnad jämfört med om de inte skulle vaccineras. För män som har sex med män, individer som lever med hiv och barn födda i Sverige till föräldrar från medel- och högendemiska länder har kostnaden per vunnet livskvalitetsjusterat levnadsår (QALY) beräknats till ungefär 200 000 kronor, 3,7 miljoner kronor respektive ungefär 1,2 miljoner kronor.

De hälsoekonomiska analyserna jämför hälsoeffekter och kostnader av ett införande av vaccination mot hepatit B i ett särskilt program gentemot en situation utan vaccin. Modellen som används är en utökad deterministisk SIR-modell, med en tidshorisont på 50 år. Analysen tar hänsyn till direkta kostnader i form av vaccination och sjukvårdskostnader vid sjukdom, samt indirekta kostnader i form av produktionsförlust vid sjukdom och vårdbesök i samband med vaccination. Som jämförelse presenteras även resultaten utan indirekta kostnader. Resultaten är känsliga för antaganden om smittorisken för respektive riskgrupp.

Givet en kostnad för hepatit-B vaccin som ligger ungefär 50 procent lägre än listpriset (1), skulle ett införande i ett särskilt program innebära en ökad årlig kostnad om ungefär 410 000 kronor för män som har sex med män, 675 000 kronor för individer med hepatit C, 210 000 kronor för individer som lever med hiv, 55 000 kronor för individer som injicerar droger samt 4,2 miljoner kronor för barn födda i Sverige till föräldrar från medel- och högendemiska länder. Detta gäller givet en vaccinationstäckning på 50 procent bland män som har sex med män och individer som injicerar droger, 90 procent bland de som lever med hepatit C eller hiv, samt 95 procent bland barn födda i Sverige till föräldrar från medel- och högendemiska länder. Det inkluderar kostnader för vaccinet och dess administrering.

Vaccination mot hepatit B skulle under det första året efter att vaccination införts i ett särskilt program, innebära minskade behandlingskostnader inom sjukvården om ungefär: 85 000 (män som har sex med män), 640 000 (individer med kronisk HCV-infektion), 500 (individer med hivinfektion), 360 000 (individer som injicerar droger), samt 10 000 (barn födda i Sverige till föräldrar från medel- och högendemiska länder) kronor. Kostnader och besparingar kan inte direkt adderas för att få en total summa, eftersom vissa grupper överlappar. Den besparingen som ses i resultaten från den hälsoekonomiska analysen uppstår över en längre tidshorisont än ett år, vilket inte fångas budgetperspektivet.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 45
  • Artikelnummer: 15112