Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna studie tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor. Resultaten baseras på ett fyrtiotal intervjuer med representanter för samtliga sju universitetssjukhus i Sverige. Bland de intervjuade finns förskrivande läkare och beslutsfattare i form av chefsläkare, representanter för läkemedelskommittéerna samt representanter för Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin.

Rapporten vänder sig främst till Stramaarbetets intressenter, både inom och utom landstingen.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? För att undersöka dessa frågor har en kvalitativ studie genomförts på initiativ av Folkhälsomyndigheten.

Kring årsskiftet 2013/2014 genomfördes totalt 40 intervjuer med representanter för samtliga sju universitetssjukhus i Sverige. Totalt 25 förskrivare har medverkat, varav 16 kirurger och 9 specialister i internmedicin. Därtill intervjuades 13 beslutsfattare, varav 6 chefsläkare och 7 experter inom läkemedelskommittéerna. Slutligen intervjuades en representant för Läkemedelsverket och en representant för läkemedelsindustrin. Förskrivarna och beslutsfattarna företräder en bredd av specialistkompetenser och är till stor del seniora läkare. Den geografiska spridningen är god och könsbalansen är jämn. Intervjuerna följde en strukturerad mall med öppna frågor. Intervjuerna spelades efter samtycke in och transkriberades ordagrant. Analysprocessen genomfördes stegvis och i nära dialog med sakkunniga på Folkhälsomyndigheten.

Resultaten visar att förskrivare och beslutsfattare på svenska universitetssjukhus generellt anser sig ha tillfredsställande kunskaper om antibiotika, medan de anser sig ha sämre kunskaper om antibiotikaresistens. Förskrivare anger infektionskonsulter och Strama som de viktigaste källorna till kunskap. Enligt studien skattar specialister i internmedicin sina kunskaper högre än specialister i kirurgi och deltar i högre utsträckning i fortbildning kring rationell förskrivning. Resultaten visar att förskrivare generellt har god kännedom om behandlingsrekommendationer och att de i hög utsträckning ser dessa rekommendationer som ett stöd i arbetet. Trots detta menar en klar majoritet av förskrivarna och beslutsfattarna att onödig förskrivning av antibiotika förekommer på kliniken eller sjukhuset där de arbetar. De viktigaste orsakerna till onödig förskrivning identifieras som oro och rädsla, okunskap och brister i organisation och arbetsmiljö.

Slutsatserna av denna studie pekar på att kontinuerlig fortbildning, förbättrade beslutsstöd och förändringar i sjukhusens organisation och arbetsmiljö kan bidra till en mer rationell antibiotikaanvändning vid svenska universitetssjukhus och därmed minska resistensutvecklingen.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2015-02-25
  • Antal sidor: 50
  • Artikelnummer: 15006