Svenska HALT 2015

Sammanfattning

Syfte

Syftet med Svenska HALT-mätningen och denna rapport är att ge en bild av hur det ser ut inom särskilt boende (SÄBO) avseende vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Informationen ger ett underlag för en fortsatt lokal analys och lokalt förbättringsarbete.

Medverkande

Av Sveriges 290 inbjudna kommuner deltog 105 i Svenska HALT 2015, en nationell årlig mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Totalt deltog 1 023 enheter från särskilda boenden för äldre med 13 318 vårdtagare och 17 enheter enligt lagen om stöd och service (LSS) med 88 vårdtagare. Av vårdtagarna på SÄBO för äldre var 61 % över 85 år och två tredjedelar var kvinnor. På LSS var 49 % av de boende kvinnor och medelåldern var 57,5 år. I denna rapport redovisas resultat för SÄBO för äldre (enhetstypen allmän vård och omsorg, demens, korttid och psykiatri) och LSS-boende separat då vårdtagarna mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Prevalensen vårdtagare med infektion förvärvad på det särskilda boendet (VRI) var 2,2 % på SÄBO för äldre och 4,5 % på LSS-boende. På LSS-boende registrerades totalt endast fyra VRI men det låga deltagandet gör att resultaten är statistiskt osäkra. De två vanligaste VRI på SÄBO för äldre var hud-och mjukdelsinfektion (HoM) och urinvägsinfektion (UVI) och utgjorde 38 % respektive 31 % av infektionerna. En vårdrelaterad HoM hittades hos 111 vårdtagare på mätdagen och totalt registrerades 94 vårdtagare med en UVI. Majoriteten var kateterbärare av vårdtagarna med UVI (69 vårdtagare). Ett positivt odlingssvar fanns för var fjärde registrerad infektion.

Antibiotikabehandling

Prevalensen vårdtagare med antibiotikabehandling (exklusive metenamin) var 2,9 % på SÄBO för äldre och 5,7 % på LSS-boende. Hud-och mjukdelsinfektioner och urinvägsinfektioner var de vanligaste indikationerna för terapeutisk antibiotikabehandling hos vårdtagarna på SÄBO för äldre och utgjorde 37 % respektive 36 %. Den vanligaste förskrivna antibiotikan totalt var gruppen penicilliner. För hud-och mjukdelsinfektioner användes flukloxacillin i störst utsträckning. För urinvägsinfektioner var pivmecillinam och nitrofurantoin vanligast och för infektioner i luftvägarna var det penicillin V.

Riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer

Sår och urinkateter var de vanligaste riskfaktorerna hos de inkluderade vårdtagarna i denna mätning. Det fanns skillnader i fördelningen av riskfaktorer mellan enhetstyperna. Den enhetstyp där flest vårdtagare hade riskfaktorer var korttidsboende. På SÄBO för äldre var 61 % av alla vårdtagare desorienterade, 56 % av alla vårdtagare var urininkontinenta, 40 % var rullstolsburna och/eller sängliggande och 33 % hade fecesinkontinens. Högst förekomst av vårdtyngdsindikatorerna sågs på enheter inriktade mot demensvård.

Riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer påverkan på vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling

Risken uttryckt i oddskvoter att ha en vårdrelaterad urinvägsinfektion eller antibiotikabehandling för en urinvägsinfektion var fyra gånger så hög för vårdtagare med urinkateter jämfört med vårdtagare utan urinkateter.

Vårdtagare med trycksår hade nästa sex gånger högre risk att ha en vårdrelaterad hud-och mjukdelsinfektion (HoM) och att ha en antibiotikabehandling mot infektionen. Att vårdtagaren hade andra sår (förekomst av traumatiska sår, bensår, operationssår och insticksställen) ökade risken att ha en antibiotikabehandling mot hud- och mjukdelsinfektion 14 gånger och risken för att ha en HoM över 11 gånger. För de vårdtagare som genomgått ett kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna sågs en signifikant skillnad i risk för att ha en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion och en antibiotikabehandling mot hud- och mjukdelsinfektion.

Om vårdtagaren sjukhusvårdats och rörligheten hos vårdtagaren var två faktorer som ökade risken för att ha en VRI och/eller antibiotikabehandling. Detta trots justering för ålder, kön och kirurgi. Rullstolsburna vårdtagare hade en högre risk att ha hud- och mjukdelsinfektioner och en högre risk att ha en antibiotikabehandling mot hud- och mjukdelsinfektioner. Förekomsten av trycksår var högre hos rullstolsburna jämfört med uppegående vårdtagare.

Sambanden mellan riskfaktorer och risken för vårdtagaren att ha en VRI och/eller ha en antibiotikabehandling bekräftar vikten av det förebyggande arbetet, särskilt att begränsa förekomsten av riskfaktorer. När riskfaktorer inte går att undvika är det viktigt att arbeta med följsamhet till de hygienrekommendationer som finns avseende exempelvis kateter-och sårskötsel så att risken för VRI kan minskas och antibiotikabehandling undvikas. I de fall en infektion uppkommer är det viktigt att följa behandlingsrekommendationer avseende diagnostik och val av terapi för att en rationell antibiotikaanvändning ska uppnås.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2016-06-01
  • Antal sidor: 42

Öppna publikationen

Svenska HALT 2015(PDF 1,9 MB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan