Bostaden är en viktig plats för återhämtning, vila och rekreation. En sund, trygg och trivsam boendemiljö är ett grundläggande mänskligt behov och den som inte har rimligt goda boendeförhållanden har svårare att klara övriga delar av livet, såsom utbildning och arbete, som i sin tur har stor betydelse för hälsan.
Tillgång till grönska i den byggda miljön är en förutsättning för en hållbar stad och har en betydande roll för människors hälsa och välbefinnande. Den tätorts- och bostadsnära naturen blir extra värdefull eftersom den kan nyttjas oftare än naturområden som ligger längre bort.
Miljö är en viktig bestämningsfaktor för hälsa och interagerar med flera av de andra bestämningsfaktorerna I den byggda miljön är det främst luftföroreningar och omgivningsbuller som bidrar till både sjuklighet och förtida död. I dag bor 85 procent av Sveriges befolkning i tätorter och faktorer såsom urbanisering, förtätning och fler transporter gör att allt fler människor riskerar att exponeras.
Klimatförändringen ger upphov till mer extrema väderfenomen som värmeböljor, torka, och skyfall. Risken för översvämningar, ras, skred och skogsbränder ökar och luft- och vattenkvaliteten påverkas. Konsekvenserna av extremväder är många. De kan ha direkta hälsoeffekter, exempelvis genom fler fall av hjärt-kärlsjukdom vid hög temperatur eller olycksfall vid kraftigt oväder, och viktig infrastruktur och sjukvård kan slås ut eller överbelastas. Städer är särskilt utsatta på grund av hårdgjorda ytor som lagrar värme och försvårar dagvattenhanteringen. På sikt påverkas även inomhusmiljön med högre risk för hälsoproblem orsakade av till exempel fukt och mögel. Även posttraumatisk stress och mental ohälsa kan ses till följd av extrema väderhändelser.
Att gå eller cykla till en viss målpunkt är en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet. Många människor får till exempel sin vardagsmotion genom att de regelbundet går eller cyklar till stationen eller hållplatsen när de reser med kollektivtrafiken. Att gå, cykla eller resa kollektivt, i stället för att resa med egen bil, bidrar samtidigt till att minska luftföroreningarna, transportbullret och antalet trafikolyckor. Detta sammantaget främjar vår hälsa och bidrar till en samhällsekonomisk vinst.
Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för en god hälsa för alla under hela livet. Regelbunden aktivitet främjar människors fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande, och kan bidra till en ökad livskvalitet och ett längre liv med friska år. All rörelse innefattas i begreppet fysisk aktivitet, såsom friluftsliv, idrott, trädgårdsarbete, promenader, cykling och aktiviteter på arbetet eller i hemmet.
Mat är grunden för liv och hälsa och kan bidra till motståndskraft mot till exempel infektioner. Tyvärr är ohälsosam konsumtion av mat i dag en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige. Ohälsosam konsumtion av mat bidrar till eller orsakar bland annat diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer samt ökar risken att bli sjuk i infektionssjukdomar. Under 2019 dog närmare 9 000 personer av för hög kroppsvikt, och ytterligare drygt 14 000 personer dog av annat till följd av sin matkonsumtion. Dessa siffror har varit tämligen stabila under åren. En stor del av sjukdoms- och dödsfallen går att förebygga.
Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, lever, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Publikationen vänder sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på kommuner och regioner som jobbar för en hållbar utveckling av våra fysiska livsmiljöer.
Arbetet med publikationen har bedrivits inom ramen för EU-programmet Joint Action for Health Equity Europe (JAHEE).