Under de senaste 100 åren har Sveriges åldersstruktur förändrats väsentligt. År 1900 var närmare en fjärdedel av befolkningen 10 år eller yngre och mindre än var tionde var 65 år eller äldre. Om tjugo år beräknas var fjärde svensk vara över 65 år medan andelen barn som är 10 år eller yngre har halverats. För många kommer tiden som pensionär att bli den längsta fasen i livet. De som arbetar blir färre och måste försörja allt fler vilket påverkar vårt välfärdssystem. Det innebär både möjligheter och utmaningar för samhället och individen. En viktig fråga blir då hur vi kan skapa förutsättningar för att fler får vara friska och aktiva längre upp i åldrarna.

Artikel av Barbro Westerholm - Vi måste få leva livet, hela livet (PDF, 32 kB)