(delrapport 2)

Utvecklingen av ett nytt elektroniskt anmälningssystem (SmiNet2) Projektet bedrivs nu på bred front. Vi är i ett skede där de flesta delar av applikationen är påbörjade och det mesta i funktionalitet är beslutat. Utvecklingen har grundats på det arbete som referensgrupperna har med representation från smittskyddsenheterna respektive laboratorierna. Tanken har varit att referensgrupperna skall fylla två funktioner: 1) att fungera som bollplank och 2) att fånga upp och förmedla synpunkterna från dem de representerar. Dock har vi nu kommit så långt och strukturerna i systemet är så fasta att det inte är utrymme för stora förändringar. Leveransdatumet 1/7 ligger fast.

Projektet ska leverera det nya SmiNet till 1 Juli när den nya lagen träder i kraft. Vi har mycket att hinna med för att kunna uppfylla det. Vi ska här försöka ge er en överblick vad som kommer att hända de 3 månader som återstår.

Vad består SmiNet av?

Det nya SmiNet är uppbyggt med en central databas som grund. Denna databas delas av smittskyddsenheterna (SME) och Smittskyddsinstitutet (SMI). Beroende på var man arbetar har man olika sätt att komma åt databasen samt rättighet att se olika stor mängd av data i systemet.

Behandlande/rapporterande läkare/anmälande enheter använder sig av en web-sida där de kan göra anmälningar på ett säkert sätt elektroniskt, skriva ut pappersblanketten samt göra kompletteringar till sina anmälningar.

Infektionskliniker använder sig av en installerad SmiNet-klient, där de kan göra anmälningar och kompletteringar, samt följa upp anmälningar från den egna kliniken. De anmälningar de gör sparas lokalt.

Laboratorier använder sig av en installerad SmiNet-klient (anpassad för lab), där de kan göra anmälningar samt följa upp anmälningar från det egna laboratoriet. De anmälningar de gör sparas lokalt.
Laboratorierna har möjlighet att skicka sina anmälningar direkt från sitt system. SmiNet’s ansvar är att kunna ta emot den typen av anmälningar.

Smittskyddsenheter använder sig av en komplett SmiNet-klient för att övervaka anmälningar i det egna smittskyddsområdet. Det finns även funktioner för att mata in anmälningar som inkommit på papper samt att ta ut statistik och rapporter. I klienten finns även en modul för att hantera dagliga rutiner på smittskydden (smittadministrativt verktyg). Data som lagras i denna modul lagras antingen lokalt hos smittskydden eller hos SMI (bestäms av smittskydden).

Vad kommer det här att innebära för brukarna?

Det finns många aktörer i det nya SmiNet, varav några var en del av det gamla SmiNet. Vi försöker här beskriva vad det nya SmiNet innebär utifrån de olika aktörerna.

SME: Alla anmälningar som kommer in kommer att lagras i central databas hos SMI. Anmälningarna är ändå kopplade till det SME som behandlande läkare tillhör. Alla anmälningar ska kopplas till fall. Fall är ett sätt att logiskt gruppera flera anmälningar. SME får se alla fall som de har en anmälan kopplad till.

SME hanterar även data som inte ska till SMI, t.ex. utredningsärenden och personärenden. Dessa data lagras lokalt hos SME i en databas. Denna del ingår också i nya SmiNet. Många av de administrativa uppgifter som SME utför kring anmälningar kommer att stödjas.

På SME installeras dels en java-applikation på samtliga PC som ska användas samt en java-applikation på en server som även har databasen för SME:s egna data. Det har diskuterats om vi ska tillåta att data lagras i någon befintlig databashanterare hos SME men det är inte beslutat.

Infektionskliniker: Infektionsklinikerna ska dels ha möjlighet att göra anmälningar, men också kunna se de anmälningar de gjort. För att praktiskt och juridiskt tillgodose behoven så sparas alltid en kopia av anmälan lokalt. Den java-applikation de arbetar med ger dem möjlighet att få översikt över sina anmälningar. Det blir även lättare att komplettera gjorda anmälningar när man kan se originalet.

På infektionsklinikerna installeras en java-applikation på de PC som ska användas. De kan välja att installera en databas vi tillhandahåller eller använda sig av egen existerande databashanterare.

Mikrobiologiska laboratorier: På laboratorierna ska det genereras anmälningar direkt från deras egna system. Dessa exporteras till SmiNet. För att praktiskt och juridiskt tillgodose behoven så kan det sparas en kopia av anmälan lokalt. Den java-applikation de arbetar med ger dem möjlighet att få översikt över sina anmälningar. Det blir även lättare att komplettera gjorda anmälningar när man kan se originalet.

På laboratorierna installeras en java-applikation på de PC som ska användas. De kan välja att installera en databas vi tillhandahåller eller använda sig av egen existerande databashanterare.

Övriga behandlande läkare: Denna grupp som till antalet är i majoritet kommer i de flesta fall att göra få anmälningar. De kommer att använda ett anmälningsformulär de kommer åt via web-browser. Där får de hjälp vid inmatning med t.ex. validering och vilka fält som är obligatoriska. I övrigt fungerar den som en brevlåda där de kan göra ny anmälan men inte komma åt tidigare gjorda anmälningar.

Det krävs inga installationer hos dessa. Allt som krävs är en dator med uppkoppling mot nätverket och en web-browser. För att motverka okynnesanmälningar kommer ett klinikspecifikt lösenord att krävas. Dessa lösenord kommer att administreras av SME.

SMI: SMI har tillgång till alla de anmälningar som gjorts och de fall de kopplats till. Deras java-applikation fungerar som SME:s med den viktiga skillnaden att den inte har de administrativa funktioner för t.ex. utredningsärenden och personärenden. SMI kan inte se dessa eftersom de lagras lokalt hos SME. Hos SMI ska man också kunna underhålla de listor som systemet använder. Exempel på en sådan lista är smittländer.

Hos SMI installeras en java-applikation på de PC som ska användas. Här finns också den databas som innehåller samtliga anmälningar och fall.

Tidplan

Projektet ska leverera det nya SmiNet till 1 Juli när den nya lagen träder i kraft. Vi har mycket att hinna med för att kunna uppfylla det. Vi ska här försöka ge er en överblick vad som kommer att hända de 3 månader som återstår.

April: Under april kommer det att vara intensiv utveckling av applikationens delar. De delar som ska färdigställas är SME:s flesta funktioner, anmälan via webbrowser, mottagaren av laboratoriesystemens exporter och hanteringen av anmälningar och fall.

Vi kommer att färdigställa specifikationen för laboratoriesystemens export. Den 7 April har vi på SMI ett möte där laboratoriesystemens användare och leverantörer är inbjudna. Tillsammans ska vi diskutera lämpliga vägar för integrering.

Samtidigt kommer vi att närvara vid olika träffar som intressenter har. T.ex. ska vi närvara vid Smittskyddsläkarmötet 28/4 i Uppsala.

Maj: Det här är i stort sett den sista månaden för utvecklingen av applikationen. Alla delar som ska levereras ska bli redo för sluttest. Fokus blir på att prioritera de nödvändiga funktionerna i applikationen och säkerställa dessa.

Några få i referensgruppen kommer att börja testa applikationen och rapportera fel och kommentarer. De ska verifiera att den är byggd enligt det som beslutats av referensgruppen.

Vi fortsätter att närvara vid träffar för att informera om SmiNet.

Juni: Nu börjar slutanvändartester. Det blir en intensiv period av test och rättning av applikationen. Det kommer att utses representanter från de olika grupper som ska använda SmiNet. De får testa i samma miljö som de senare ska jobba i, d.v.s. från sin normala arbetsplats.

När detta är gjort ska SmiNet installeras på SME, Lab och infektionskliniker. Med installation ska följa en introduktion av SmiNet och en användarmanual.

/Richard Sjöberg och Karl Ekdahl