Från 1 juli gäller en ny smittskyddslag. Ändringarna från den förra är rätt måttliga, åtminstone om man betänker att det tagit 8 år att utreda den nya. Några punkter förtjänar dock att kommenteras. Jag tänkte börja med dem som gäller anmälningar av smittsamma sjukdomar:

1. I nya lagen skall även misstänkta fall anmälas, inte bara säkert konstaterade. Exakt vad detta innebär får väl utkristallisera sig så småningom.

2. Nya anmälningspliktiga sjukdomar är:

  • alla EHEC (inte bara O157)
  • brucellos
  • cryptosporidos
  • dengue
  • echinokockos
  • infektion med Entamöba histolytica (förut skulle "amöbainfektion" anmälas, nu kan dispar uteslutas)
  • leptospiros
  • invasiva grupp-A-streptokocker
  • alla invasiva Haemophilus influenzae (inte bara typ B)
  • invasiva pneumokocker
  • Q-feber
  • även andra vibrioinfektioner förutom kolera
  • viral meningoencefalit

3. Utgått ur listan har:

  • fläckfeber
  • hepatit nonA-nonE
  • återfallsfeber
  • ulcus molle
  • toxoplasmos

4. VHF har specificerats till: "virala hemorragiska febrar exklusive dengue och sorkfeber". (Sitautionen var oklar förut, men nu är alltså dengue en egen anmälningspliktig sjukdom.)

5. Lagen omfattar även laboratorieläkare. Positivt laboratorieprov som talar för någon av dessa sjukdomar skall alltså anmälas. Det helt nya är att detta även gäller STI-sjukdomarna, vilka skall anmälas av laboratorieläkaren med rikskod, precis som av klinikern.

6. Som förut skall anmälan göras inom 24 timmar efter det att diagnosen ställts/misstanken uppkommit (utom för STI, där man har 7 dagar på sig). Den skall gå till smittskyddsläkaren och till SMI, men man behöver inte längre anmäla till miljö- och hälsovårdsnämnden - det tar smittskyddsläkaren hand om.

7. "Anmälningsblanketten" försvinner. Med successiv utbyggnad av SmiNet2 kommer anmälan att kunna göras direkt på skärmen, och formuläret på skärmen anpassas efter vilken sjukdom man skall anmäla. Under mellantiden kommer man att kunna skriva ut formuläret fråm SMIs (och sannolikt SoS) hemsida, eller i värsta fall beställa det från smittskyddsläkaren. Man kommer också att kunna göra anmälan på ett vanligt papper om man bara ser till att alla uppgifter som skall vara med verkligen kommer med.

8. Det har aldrig funnits några riktiga falldefinitioner för anmälan i Sverige, vare sig för klinikern eller laboratorieläkaren. Vi avser att tillsammans med SoS utarbeta sådana relativt snart, och måste då ta hänsyn till de falldefinitioner som fastställdes av EU för ett par år sedan.

Några övriga viktiga ändringar är:

1. Terminologin har ändrats, och några sjukdomar bytt grupp. De som förut hette "samhällsfarliga" heter nu "allmänfarliga", men de andra heter "övriga anmälningspliktiga sjukdomar" som förut.

2. En etiskt mycket känslig situation har nu fått sin reglering: Om en läkare misstänker att en patient utsätter närstående för smittrisk utan att berätta om det, så kan läkaren be smittskyddsläkaren underrätta den närstående. Här skapas alltså ett sekretessgenombrott som varit föremål för mycket diskussion, framför allt när det gäller HIV - och inte bara i Sverige.

3. Man behöver inte anmäla en patient som man tror bryter mot givna förhållningsregler till smittskyddsläkaren om man själv kan se till att patienten får det stöd som behövs för att ändra beteende.

4. Givna förhållningsregler skall dokumenteras klart i journalen. Sannolikt sker detta enklast genom att en kopia av relevant "smittskyddsblad" läggs in i journalen med markering av vilka regler som givits.

/Johan Giesecke