Under 2003 startade Livsmedelsverket i samarbete med SMI ett webbaserat system för kommunernas frivilliga rapportering av utredda matförgiftningar. Målsättningen var att effektivisera och förbättra kommunernas rapportering till Livsmedelsverket. Systemet kommer förhoppningsvis att öka användbarheten av resultaten och i förlängningen bli ett viktigt redskap för att ge oss kunskap om var problemen i livsmedelshanteringen ligger.

Följande resultat har framkommit efter detta första inledande år med det nya systemet. Totalt inkom 73 rapporter som omfattade 1904 personer som drabbats av matförgiftning. 14 rapporter gällde enstaka fall, medan resten var utbrottsrelaterade (det vill säga två eller fler personer var drabbade).

Jämfört med föregående år var det en viss minskning. Om detta verkligen speglar en sann minskning eller bara är en slump går inte att säga med tanke på att rapporteringen är frivillig och underrapporteringen mycket stor.

Incidenterna varierade i storlek från att ha drabbat endast en person (20 %) till ett antal utbrott med fler än 50 personer sjuka (12 %).
För de matförgiftningar där agens kunde utpekas var bakterier den vanligaste orsaken tätt följd av virus.

Som enskild mikroorganism orsakade norovirus flest fall. Vanligaste bakteriella patogenen var Salmonella, vilket inte är underligt då den ingår i den svenska smittskyddslagen och därför rapporteras i högre grad än patogener som inte ingår i smittskyddslagen.

Den orsakande maten varierade ganska mycket och i majoriteten av rapporterna kunde inget enskilt livsmedel utpekas som smittkälla, utan de anmäldes under kategorierna ”måltid”, ”blandade rätter” och ”smörgåsbord”. Noterbart från årets sammanställning var frysta hallon som källa för norovirus och olika köttprodukter som innehöll Salmonella.

Den vanligaste beredningsplatsen för de utpekade livsmedlen var restauranger och andra storhushåll. Storhushåll var också den vanligaste platsen där livsmedlet åts, följt av enskilt hushåll.
De viktigaste bidragande faktorerna som orsakade matförgiftningarna var förekomst av en sjukdomsframkallande mikroorganism i livsmedlet samt smittbärare i köket.

Från om med 2005 kommer all rapportering av matförgiftningar ske via webben. Förhoppningen är att systemet genom en kontinuerlig redovisning av resultaten successivt ska bidra till ett ökat intresse för utredning och rapportering av matförgiftningar. Vilket i sin tur skulle ge oss en möjlighet att identifiera var problemen i vår livsmedelshantering ligger.

Kommunernas rapportering sker via Livsmedelsverkets webbplats.

(För sammanfattningen av SLV-rapporten svarar Marika Hjertqvist, SMI. Den fullständiga rapporten finns på SMI:s och SLV:s webbplatser och kan laddas ner i pdf-format)

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2003