Candida-svampar är ofta förekommande i normalfloran på slemhinnorna (munhåla, tarm, vagina) hos friska personer. Men om man drabbas av immunbrist kan den harmlösa svampgästen förvandlas till en aggressiv patogen.

Invasiv candidos är en av de två vanligaste livshotande svampinfektionerna. Antalet infektioner i blod och inre organ orsakade av Candida-arter och andra svampar har flerdubblats under de senaste decennierna. Bidragande orsak till denna utveckling är ett ökat antal immunförsvagade individer i samhället bland de växande grupperna av åldringar, prematura spädbarn, cancerpatienter och organtransplanterade. Frekvensen av invasiv candidos har även stigit som ett resultat av ett ökat antal stora kirurgiska ingrepp och en mer utbred behandling med bredspektrumantibiotika.

Resultaten av en ny landsomfattande laboratoriebaserad studie av invasiv candidos i Sverige visar en ökad förekomst av Candida-svampar som är naturligt resistenta mot de vanligaste antimykotikapreparaten. Denna ökning är särskilt märkbar hos äldre patienter. Den rikliga användning av vissa preparat av klassen triazoler, vars förbrukning i svensk sjukvård tiodubblats sedan början av 90-talet, kan sannolikt ha bidragit till ökad selektion och spridning av svampar med nedsatt känslighet mot dessa läkemedel.

Studien presenteras av forskare från Smittskyddsinstitutet vid det årliga mötet för Nordiska Föreningen för Medicinsk Mykologi (Nordic Society of Medical Mycology) i Köpenhamn den 31 mars -1 april 2005.

/Victor Fernandez, chef för sektionen mykologi och malaria, Avdelningen för parasitologi, mykologi och vatten