Att vårdpersonal i sitt arbete utsätts för sticktillbud och blodexponering är inte ovanligt. Om den involverade patienten är bärare av hepatit B- eller C-virus innebär det självklart en smittrisk. För att vi ska betrakta ett fall som säker yrkessmitta skall smittan vara relaterad till ett specifikt smittillfälle. Den skadade/exponerade ska provtas, ett s.k. 0-prov, i anslutning till tillbudet för att utesluta tidigare infektion. Med dessa kriterier kan endast ett fåtal fall betraktas som säkert smittade i vårdarbetet.

På många fler anmälningar till SMI anges dock att den troliga smittvägen är yrkessmitta, men det handlar då oftast om bärarskap av hepatit B eller C som t.ex. diagnostiserats i samband med någon utredning och där man inte kunnat få fram andra smittvägar än möjlig exponering under vårdarbete.

Hepatit C-infektion har under senare år varit vanligare än hepatit B som yrkessmitta. Riskutsatt personal är ofta vaccinerad mot hepatit B och dessutom finns effektiv postexpositionsprofylax tillgänglig i form av specifikt immunglobulin

Något enstaka fall av arbetsrelaterad hepatitsmitta har förekommit i andra yrkeskategorier, t.ex. hepatit B bland barnomsorgs-/skolpersonal. Enligt uppgift skall även någon polis ha blivit smittad i tjänsten men under den senaste 10-årsperioden har inget sådant fall anmälts till Smittskyddsinstitutet.

/Ragnhild Janzon