Målet är att halvera sjukdomsfallen till år 2015 - i Sverige har antalet fall ökat med 40 % på två år.

Världstuberkulosdagen högtidlighåller minnet av den dag år 1882 då Robert Koch offentligt beskrev tuberkelbakterien såsom orsak till tuberkulos. Denna dag ägnas åt att uppmärksamma tuberkulos som utgör ett allvarligt hälsoproblem i stora delar av världen. 1/3 av jordens befolkning är infekterad och tre miljoner dör av sjukdomen varje år.

WHO har utarbetat en plan med mottot ”Actions towards a world free of Tuberculosis”. Målet är att fram till år 2015 reducera antalet sjukdomsfall och dödsfall orsakade av tuberkulos till minst hälften jämfört med 1990. År 2050 skall tuberkulos vara eliminerat som ett globalt hälsoproblem. Om planen följs kan 14 miljoner människoliv sparas inom de närmaste tio åren och ytterligare 50 miljoner smittade patienter kan få medicinsk behandling.

Det enda befintliga vaccinet mot tuberkulos, BCG, skyddar inte mot alla former av sjukdomen. Därför pågår en intensiv forskning inom detta område. Svenska forskare har nått långt med att ta fram ett mer effektivt vaccin och SMI lämnar aktivt stöd i samband med utveckling av t.ex. laboratoriediagnostik i flera länder.

SMI samarbetar också aktivt med olika nationella och internationella organisationer med att övervaka, upptäcka och förhindra spridning av tuberkulos. Som exempel kan nämnas WHO, Internationella Tuberkulosunionen samt Euro TB – ett EU-projekt för standardiserad tuberkulosövervakning i Europa.

Sverige hör till de länder i världen som har lägst förekomst av tuberkulos. Utvecklingen under de senaste åren är dock viktig att uppmärksamma. Under de två senaste åren har antalet nya tuberkulosfall ökat med 40 %, från 410 (2003) till 463 (2004) och vidare till 575 fall (2005). Jämfört med 2004 observerades ett ökat antal fall i 13 av 21 landsting. Ökningen gäller både odlingsverifierade och icke odlingsverifierade fall. Den observeras både bland män och kvinnor och bland svenskfödda och utrikes födda personer. Den är tydligast bland förskolebarn och i åldersgrupperna 25-44 år.

Tidig diagnos och adekvat genomförd behandling är avgörande för individen och för att förhindra smittspridning i samhället samt för att förhindra utveckling av resistent tuberkulos. Det gäller därför att hålla tuberkulosdiagnosen i åtanke särskilt vid längre tids hosta (mer än tre veckor) eller vid andra oklara sjukdomssymtom. Detta gäller i synnerhet:

a) personer som tidigare kan ha varit utsatta för tuberkulossmitta, t.ex. om någon anhörig har eller har haft tuberkulos,

b) personer som vuxit upp eller vistats i något land med hög förekomst av tuberkulos, t.ex. i Afrika eller Asien,

c) äldre personer som kan ha smittats i Sverige under början och mitten av 1900-talet då tuberkulos var en utbredd folksjukdom även i vårt land.

Kontaktpersoner vid SMI: Sven Hoffner, Victoria Romanus