Smittskyddsinstitutet (SMI) har säkerhetslaboratorier där de farligaste bakterierna odlas och identifieras. Harpest är en av de tre i Sverige förekommande sjukdomarna som orsakas av dessa extra farliga bakterier. De två andra är tuberkulos och EHEC. Både harpest och EHEC är betydligt vanligare på sommaren och tidig höst än under andra delar av året.

Hur smittspridning av harpest till människa går till är inte helt klarlagt. Typiskt för harpest är en mycket stor variation av antalet fall mellan olika år. Vissa år insjuknar över tusen, andra år bara något 10-tal.

SMI har beredskap för att ta emot humanprover för diagnostik av alla typer av farliga bakterier, Francisella tularensis (harpest) som redan nämnts men även Bacillus anthracis (mjältbrand), Yersinia pestis (pest), Brucella (maltafeber) och Burkholderia pseudomallei (melioidos), den senare aktuell efter tsunamin och svenskar smittade i Thailand.

Prover från patienter med misstänkt tularemi analyseras med realtids-PCR och preliminär-besvaras inom 1 dygn. Parallellt odlas provet också med konventionella bakteriologiska metoder, samt konfirmeras med PCR. Provsvaret kan ta flera dagar. I förkommande fall kan utväxt från PCR-negativa prover testas med 16S-rDNA-analys. På erhållna tulremi-isolats utförs dessutom epidemiologisk typning med multipel VNTR-analys (MLVA). Liknande metodik tillämpas även på de andra bakterierna.

Sedan antraxbreven i USA 2001 har ett stort intresse riktats mot att kunna hitta Bacillus anthracis i misstänkta miljöprover. SMI har sedan flera år en beredskap 24 timmar om dygnet 365 dagar om året kunna ta emot denna typ av prover. Ett preliminärt resultat av realtids-PCR kan meddelas inom 12 timmar efter det provet kommit till SMI. Vid sidan om PCR körs en bakteriologisk odling. Odlingen tar lite längre tid men om ett (eller flera) prover visar sig vara positiva för antrax (avsiktlig spridning?) behövs isolat för att kunna fastställa klonalitet.

/Ralfh Wollin och Sven Löfdahl