Socialdepartementet har tilldelat Socialstyrelsen och SMI medel för att ytterligare förbättra pandemiberedskapen. Vi har på SMI identifierat fyra områden där förstärkning behövs.

1. Information

Medierna är bland de viktigaste aktörerna när det gäller att hantera en krissituation. Det är ofta genom medierapporter som nya infektionshot kan bli svåra att hantera. Vi är mycket få experter, och i stort sett alla medier vill tala personligen med en av oss när det verkar vara något på gång. Det blir ganska omgående ohållbart, och för att kunna ge bra information på ett mera organiserat sätt kommer vi att tillsätta en pressekreterare.

2.Tidig upptäckt av ett nytt virus

Influensaepidemierna kommer ofta smygande, och man har många fall med lindriga symptom innan någon blir så sjuk att den söker vård. De första fallen kommer till akutmottagningar eller distriktsläkare. Prover tas däremot i huvudsak vid infektions- eller barnklinker, och det tar flera veckor, ibland längre tid, innan patienterna kommer till sådana kliniker och influensans närvaro bekräftas i laboratorieprover från svårt sjuka patienter.

Vid en hotande pandemi är det A och O att hitta de första fallen så tidigt som möjligt och att försöka förhindra att virus sprids, så att man vinner tid och hinner få fram vaccin innan för många smittats. Därför tar i de flesta europeiska länder ett urval av allmänläkare och ibland även akutmottagningar prover från patienter med luftvägssymtom när man misstänker att influensasäsongen står för dörren.

Man har visat att man med denna sentinelövervakning kan hitta virus cirka 14 dagar tidigare än om man väntar på att ett kliniskt rutinprov ska bli positivt. Vi planerar nu för att starta provtagning som ett led i sentinelövervakningen under säsongen 2006-2007.

3. Tidig upptäckt av utbrott

De flest influenssjuka kommer inte till läkare, och vi har inget sätt att få en bra uppfattning om sjukligheten. Övervakningen som görs av allmänläkare och vid sjukhus, och som redovisas i vår veckorapport, kräver att patienterna söker läkare. Tidiga, milda fall registreras inte.

På sikt vore det bra om vi kunde etablera en frivillig, populationsbaserad registrering. Genom modern telefoni skulle människor kunna skicka ett SMS eller via rösttelefon tala om att de är sjuka. Ansamlingar av fall skulle mycket snabbt kunna upptäckas.

Denna typ av övervakning skulle kunna bli ovärderlig i många sammanhang, men är också mycket dyr eftersom många människor måste rapportera.

Vi kommer under våren att prova tekniken i mindre skala, och om den fungerar kommer vi att ansöka om externa forskningsmedel för att kunna utvecklar systemet i full skala. Detta projekt sker tillsammans med institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

4. Uppföljning av vaccinationstäckningen

Det är viktigt att veta hur många och vilka grupper som vaccineras mot influensa. Vi har inte något bra system för att följa detta, även om smittskyddsläkarna på olika sätt försökt hålla reda på vaccinationstäckningen i sina län.

Ett register för att på ett bra sätt kunna följa barnvaccinationerna är under utveckling, och det är vår förhoppning att influensavaccinationerna ska kunna registreras systematiskt med det systemet som bas, kanske under slutet av 2007 eller 2008.

Fram till dessa kommer vi att följa situationen i hela landet med intervjuer. Vi kommer alltså att kontakta ett representativt urval av befolkningen och fråga om de har vaccinerat sig mot influensa inför säsongen, och om de tror att de riskerar att få svår influensasjukdom om de inte vaccinerar sig.

Intervjuerna kommer delvis att ske med den teknik som vi avser att använda för populationsbaserad sjukdomsregistrering, och vaccinationsuppföljningen blir därmed en pilotstudie där vi kommer att se om det större programmet är genomförbart.

/Annika Linde