Varje år rapporteras mer än 200 fall per år i Sverige av infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC). Serotypen O157:H7 har förorsakat utbrott medan andra serotyper vanligen förekommit som sporadiska fall. Smitta med EHEC sker via livsmedel (köttprodukter, opastöriserad mjölk, vatten, grönsaker) men även djurkontakter (1 % av svenska nötkreatur bär på EHEC O157, i vissa områden är mer än 20 % av djurbesättningarna bärare), förorenat badvatten och från person till person, fr.a. inom familjen.

Under sensommaren 2005 inträffade i Västra Götaland det största utbrottet någonsin av infektion med EHEC O 157 i Sverige, 135 personer insjuknade och 11 (8 %) utvecklade hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) med njurpåverkan. I sällsynta fall kan inverkan på centrala nervsystemet ingå i sjukdomsbilden vid HUS. Smittkällan vid detta utbrott var sallad som bevattnats med förorenat åvatten, som förorenats från kreatur från närliggande gårdar.

En klassisk smittkälla är otillräckligt upphettad köttfärs. Följande fall illustrerar risken av att äta färsen rå eller otillräckligt genomstekt.

En 55-årig kvinna insjuknade i april med blodiga diarréer. Hon utvecklade en svår ischemisk kolit vilket föranledde kolektomi. Provtagning från avföringen visade EHEC O157. Efter några dagar utvecklade hon njurpåverkan och symtom från centrala nervsystemet. Hon fick dialys och krävde respiratorvård under ett par veckors tid. När tillståndet stabiliserats kunde hon berätta att hon två dagar före insjuknandet tillagat köttbullar och smakat på den råa köttfärsen vid tillagningen. Prov från köttfärsen visade växt av EHEC O157 och molekylärbiologisk typning visade att stammen var av exakt samma typ som den som isolerats från kvinnan.

En 2-årig pojke insjuknade i juni med blodig diarré orsakad av EHEC O121. I smittspårningsarbetet som innefattade kontrollodling av samtliga familjemedlemmar befanns en 1-årig broder vara symptomfri bärare. Barnens stammar var identiska. Familjen hade två dagar innan pojkens insjuknande grillat hamburgare som de själva gjort på nötfärs. Färs fanns kvar i frysen och analys visade växt av minst 3 olika serotyper av EHEC, dock kunde ej någon identisk stam med den som fanns hos barnen påvisas.

En 13-årig flicka insjuknade i maj 2002 med blodig diarré. Avföringsodling visade växt av EHEC O157. Föräldrar och två syskon var negativa. I november insjuknade brodern, 11 år, med EHEC. Barnens stammar var identiska. Det framkom att båda barnen tycker om att provsmaka köttfärssmet till köttbullar. Detta hade senast gjorts 4 dagar innan pojkens insjuknande. Mamman kunde inte minnas om flickan ätit rå köttfärs i maj men trodde att det var sannolikt. I frysen fanns köttfärs, analys visade växt av EHEC med samma toxinmönster som hos barnen, molekylärbiologisk typning kunde tyvärr ej utföras.

Fallen illustrerar tydligt att EHEC kan isoleras från köttfärs och i smittspårningsutredningar kan ibland mer än en stam isoleras. Statens Veterinärmedicinska Anstalt har tillsammans med Jordbruksverket och Livsmedelsverket fått ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomst av och risker med EHEC. Samråd skall ske med Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. I väntan på rekommendationer kan man redan nu vidta enkla åtgärder för att minska risken att drabbas av EHEC infektion. En viktig åtgärd är att hantera rå köttfärs på samma sätt som vi hanterar rå kyckling – dvs skärpt hygien i köket med separata knivar och skärbrädor, samt undvika att smaka på rå köttfärs.

Andra viktiga åtgärder för att minska risken för EHEC-smitta:

· Tillaga kött och köttfärs ordentligt (vid 70° dör EHEC bakterien)
· Undvik opastöriserade mejeriprodukter
· Skölj sallad, frukt, grönsaker
· Använd olika skärbrädor för sallad och kött
· Rena disktrasor
· Inga gemensamma bad på förskolan
· Tvätta händerna efter toalettbesök och före matlagning/måltid
· Tvätta händerna efter djurkontakt

Tänk på att vara frikostig med provtagning för EHEC och i synnerhet på alla patienter med blodig diarré! Analys av EHEC ingår oftast inte i en vanlig avföringsodling om inte frågeställningen finns på remissen!

/Bo Svenungsson, Mona Insulander, Smittskyddsenheten, Stockholms län, Ann Söderström, Peggy Österberg, Smittskyddsenheten, Västra Götaland, Christina Welinder-Olsson, Bakteriol. lab., Sahlgrenska Universitetssjukhuset