En måndageftermiddag kontaktades Smittskyddsenheten i Stockholm av bitr. rektor på en förskola i Stockholm. Hon berättade att barn och personal insjuknat med kräkningar efter dagens lunch. Den aktuella dagen var 18 personal och 60 barn närvarande, förskolan har fem avdelningar. Till lunch hade serverats en pastagratäng innehållande pasta, skinka och sås. Broccoli, blomkål och gröna ärtor hade serverats bredvid som råkost. Dryck till maten var för de flesta vatten, men några kunde ha druckit mjölk. All mat tillagades i förskolans eget kök av egen kökspersonal som var frisk. Tiden mellan det att lunchen serverades tills kräkningarna började uppskattades initialt till 1 timme.

Vi bad förskolans personal spara alla matrester och kontaktade Miljöförvaltningen för att de skulle ta livsmedelsprover. En enkät utformades och faxades till förskolan. Denna enkät vände sig endast till personalen.

Dagen efter besöktes förskolan och en genomgång av sjukdomsförloppet gjordes. Alla hade insjuknat på måndagen efter lunch och tillfrisknat snabbt, vissa inom någon timme. Det visade sig att anslagsfrekvens varierade mycket mellan de olika avdelningarna då endast två (15 %) av tretton 1-2 åringar hade kräkts, på avdelningen med 2-5  åringar hade tre (18 %) av sjutton barn kräkts medan av de 30 barn i åldern 3-5 år hade 18 (60 %) insjuknat.

Av de föräldrar som hade hört av sig till förskolan under tisdagen var det inga som hade barn som var fortsatt sjuka och några barn var på förskolan då deras föräldrar inte hade haft möjlighet att vara hemma med dem vilket förskolan hade rekommenderat för att förhindra ev. smittspridning.

Det framkom också att det enda som de ätit innan lunch var olika frukter vid förmiddagens fruktstund och att inga barn hade någon typ av specialkost eller livsmedelsallergi. Personalenkäterna insamlades och alla i personalen hade besvarat den.

Med anledning av den mycket korta tiden mellan lunch och debuten av kräkningarna misstänktes matförgiftning orsakad av något kemiskt ämne, t.ex. tenn och kontakt togs med Livsmedelsverket. Även personal på Livsmedelsverket instämde i detta och undrade om det varit nya metallkärl som använts vid tillagningen. De berättade också att symtombilden inte stämde med den vid förgiftning med bly eller bekämpningsmedel.

Personalenkäten visade att 15 personer hade ätit av lunchen och att 8 (53 %) av dem hade insjuknat med kraftiga kräkningar 1-2,5 timmar efter det att lunchen börjat. Bland de friska personerna angav två att de inte ätit av broccolin och blomkålen samt en tredje person att hon endast ätit väldigt lite. Ingen av de personer som inte ätit av lunchen insjuknade.

De livsmedelsprover som Miljöförvaltningen tog vid sitt besök var utan anmärkning. Vid senare kontakt med förskolan kunde konstateras att inga nya kärl hade används vid matlagningen och inga sekundärfall hade skett i berörda familjer.

En trolig orsak till detta utbrott av kräkningar är en kemisk matförgiftning då tiden mellan förtäring och insjuknade är för kort för att vara orsakad av mikroorganismer eller dess toxiner. Då Smittskyddsenheten kontaktades så föredömligt snabbt kunde utredningen starta samma dag som utbrottet skedde och livsmedelsprover kunde sparas för senare provtagning.

/Birgitta de Jong, epidemiolog och Camilla Ancker, smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten i Stockholm

2006-11-09