Vi har bedömt det intressant att rapportera dessa två fall, först och främst för att visa på att en salmonellainfektion kan ge en allvarlig sjukdomsbild men också för att berätta om det intressanta epidemiologiska sambandet.

Epidemiologiskt samband

Den 1/11 respektive 3/11 2005 insjuknade 2 män med diarré och blev båda inlagda på infektionskliniken i Skövde på grund av uttalad sjukdomsbild. De hade växt av salmonella i både avföringen och blodet och typades i båda fall till Salmonella Virchow. Personerna kommer från olika orter och kände inte varandra. Den enda gemensamma föda som de intagit var grillspett på en större industriutställning. Omkring 1 000 portioner serverades. Vi känner inte till någon mer som blev sjuk. Någon salmonella kunde ej påträffas i livsmedel och inga andra rapporter om inhemska infektioner med denna serotyp har kommit in på senare tid.

Patient 1

22-årig man som insjuknade med diarréer, kräkningar och hög feber. Efter fem dagar inlagd då såväl diarréer som feber kvarstod. Antibiotikumbehandlad enligt resistensbestämning. Tillfrisknar därefter utan komplikationer.

Patient 2

46-årig man, tidigare frisk, inlägges på infektion i början av november 2005, efter fyra dagars upprepade diarréer, feber, tilltagande orkeslöshet och huvudvärk. Han hade dagen innan sökt på vårdcentralen där han fått antibiotika mot magsjuka, men bara blivit sämre.

Efter sedvanlig odling, provtagning, antibiotikabyte och uppvätskning går patienten, samma dygn, in i en akut njursvikt. Han har upphävd urinproduktion och uttalade buksmärtor, sannolikt på grund av initial uttorkning. Urinanalys visar på akut njurskada med blod i urinen och cellskada. Blodprover visar också på misstänkt bukspottkörtelinflammation. Mannen överförs därför till njurmedicinsk avdelning för akut bloddialysbehandling.

Dygnen efter genomförs röntgenundersökningar av buken där man inte finner anledning att operera i buken, utan buksmärtorna är sannolikt resultatet av ett akut inflammatoriskt påslag i kroppen.

Han vårdas under tre veckor på KSS med bland annat daglig provtagning, antibiotikabehandling och fortsatt dialys som avslutas före hemgång. Infektionen är botad och hans tillstånd har då fortlöpande förbättrats vad gäller ork och njurfunktion.

Vid återbesök en månad senare ser man att den akuta njurskadan fortfarande läker, med kvarstående nedsatt njurfunktion, och är inte återställd vad gäller prestationsförmåga.

Skadan kommer sannolikt att gå tillbaka helt, om än under flera månader. Ny njurfunktions-bestämning ska ske under februari och eventuellt andra sjukdomar i njuren skall uteslutas.

Vid artikelgranskning framkommer att salmonellasepsis kan ge symtom som vid akut bukspottkörtelinflammation och även EKG-förändringar. Vidare noteras i det här fallet, att mannen i början av 90-talet fått gammaglobulin mot ”dåligt immunförsvar” vilket också föranlett fortsatt samarbete med infektionskliniken avseende uppföljningsrutiner.

/Anna Wärme, ST-läkare, njurmedicin, Kärnsjukhuset, Skövde
/Jan Svensson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Skövde kommun
/Nils Svensson, bitr. smittskyddsläkare, Västra Götalandsregionen