Till och med år 2005 har totalt ca 7100 personer med hiv-infektion anmälts. Av de anmälda beräknas ca 3 800 idag leva med hiv i Sverige.

Figur 1. Årligen anmälda fall med HIV-infektion i Sverige 1987-2005. (Under 1986 anmäldes dessutom 1290 fall, i och med att HIV-testen blev tillgänglig det året.)

Kurvans variation över åren förklaras till största delen av förskjutningar i Sveriges politik gentemot flyktingar/asylsökande och deras anhöriga.

Bakgrund om HIV-statistik

1. Nyupptäckta HIV-fall anmäls till EPI/SMI med s.k. rikskod, dvs de första två och sista fyra siffrorna i personnumret. Denna kod har fördelen att den döljer personens identitet, men ändå anger födelseår och kön. Ett stort problem är dock att många av patienterna saknar personnummer när de anmäls. De anmäls då med någon annan tillfällig kod. Om de efter ankomsten till Sverige flyttar till annan bostadsort, där man observerar att de är HIV-positiva och anmäler dem igen, kan denna ske med en annan tillfällig kod.

Totalt anmäls över 700 HIV-fall årligen till EPI/SMI. Det är ett omfattande arbete att rensa bort dubbelanmälningar, och helt lyckas det sannolikt inte.

2. Koderna omöjliggör dessutom säker uppföljning av huruvida de anmälda patienterna dött eller flyttat från Sverige. Om patienten utvecklar AIDS har de ofta hunnit få ett personnummer, och anmäls då med denna kod, vilket även gör det svårt att följa AIDS-utvecklingen bland de HIV-anmälda.

3. Av de anmälda HIV-fallen har många haft sin infektion många år när de första gången testas positiva. I några fall känner den behandlande läkaren till tidigare negativa test, men för många är smittotidpunkten oklar. Kurvan i figur 1 speglar alltså inte incidensen av HIV-infektion, utan det år infektionen blev anmäld.

Vad menas med "HIV-epidemin i Sverige"?

Det finns minst tre möjliga definitioner av HIV-epidemin i Sverige:
1. De som smittas med HIV i Sverige.
2. Svenskar som smittas med HIV, antingen i Sverige eller i utlandet.
3. De som upptäcks vara HIV-positiva i Sverige.

EPI/SMI:s siffror speglar den tredje definitionen.

Könsfördelning

Efter bortrensning av troliga dubbelanmälningar kvarstod 392 nyanmälda fall i Sverige 2005, 228 män och 164 kvinnor. För en person är könet ej angivet. Fördelning på kön och smittväg framgår av tabellen nedan

Smittväg

Kvinna

Man

Totalt

Sex mellan män

96

96

Sex mellan man och kvinna

129

63

192

Intravenöst missbruk

3

22

25

Via blodprodukt

1

1

Mor-barn

4

9

13

Övrigt/okänt

28

36

64

Totalt

164

228

392

Ålder

Genomsnittsåldern för de anmälda fallen har ökat över en 15-årsperiod, vilket framgår av Fig. 2. För alla de tre viktigaste smittvägarna ligger snittåldern mellan 35 och 40 år vid diagnos.

Figur 2. Genomsnittsålder vid diagnos för de tre viktigaste smittvägarna. HIV-fall anmälda i Sverige 1990-2005.

Smittväg

För de två smittvägarna "sex mellan män" och "intravenöst missbruk" har antalet anmälda fall långsamt minskat över tiden, vilket visas i Fig. 3. Under de senaste åren ses dock en liten ökning av antalet nyanmälda fall bland män som har sex med män.

Figur 3. Årligen anmälda fall med HIV-infektion i Sverige 1990-2005 efter trolig smittväg.

För smittvägen "sex mellan kvinna och man" ses stora fluktuationer mellan åren. Den stora variationen här finns bland personer som smittats före inflyttning till Sverige och beror därför till förändringar i asyl och flyktingpolitik. Se figur 4.

Smittort

I Fig. 4 sammanfattas HIV-epidemin i Sverige för de tre vanliga smittvägarna. Staplarna visar för respektive smittväg, antal anmälda per år och var smitta skett oberoende av patientens ursprung

Figur 4. Antalet HIV- anmälda per smittväg, anmälningsår och var smitta skett 1990-2005

I Fig. 4 ses att variationerna i rapporterade antal fall mellan enstaka år fr.a. förklaras av förändringar i antalet personer smittade utomlands heterosexuellt.
I Fig. 5 framgår att förändringarna i antalet nyanmälningar mellan åren varit störst i gruppen smittad före ankomst till Sverige.

Figur 5. Fördelningen var smitta skett, inrikes eller utrikes 1990-2005.

Sammanfattning

HIV-spridningen i Sverige visar en från år till år tämligen oförändrad bild. Även bland personer bosatta i Sverige har en icke obetydlig andel fått sin infektion utomlands, både vid sexuella kontakter mellan kvinna och man samt mellan män. Invandring av heterosexuellt smittade personer från områden där HIV är mycket vanligare än i Sverige står för en stor del av de rapporterade fallen.

/Malin Arneborn
/Anders Blaxhult
Avdelningen för epidemiologi, SMI