”Hiv-epidemin i Sverige” kan definieras på följande sätt:
1. De som smittas med hiv i Sverige
2. Boende i Sverige som smittas med hiv, antingen i Sverige eller i utlandet
3. De som upptäcks vara hiv-positiva i Sverige. SMI:s siffror speglar den tredje definitionen.

1.1 Smittväg och kön

Till och med år 2006 har totalt knappt 7500 personer med hiv-infektion anmälts i Sverige och av dem lever idag ungefär 4000. År 2006 anmäldes 390 nya fall i Sverige. Av dessa var 151 kvinnor och 236 män och för 3 fall saknades uppgift om kön. Antal smittade redovisas per smittväg och kön i tabell 1 nedan.

Tabell 1: Kön och smittväg för hiv-smittade 2006. *Uppgifter om kön saknas för tre fall.

Smittväg Kvinna Man Totalt
Heterosexuell 110 88 198
Intravenöst missbruk 7 28 35
Sex mellan män 0 93 93
Mor-barn 2 4 6
Okänt 4 4 8
Saknas uppgift 24 19 43
Övrigt 4 0 4
Totalt 151 236 387*

De tre vanligaste smittvägarna för hiv i Sverige är heterosexuell smitta, intravenöst missbruk och sex mellan män. Ungefär 68 % av det totala antalet anmälningar kommer från storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

1.2 Ålder

Vanligaste åldern vid diagnos är 25-39 år och inom det intervallet är det relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna. Det femårsintervall med flest antal smittade är mellan 35-39 år med 71 anmälningar. Rapporterade fall inom åldersintervallet 0-14 år är samtliga smittade utomlands, mestadels genom mor-barn smitta. Bland dem som smittats heterosexuellt är flest antal smittade inom åldersintervallet 30-34 år. För sex mellan män är flest smittade mellan 35-39 år medan hiv-smittade pga. intravenöst missbruk är jämnt fördelade mellan 25-49 år (med marginella toppar inom femårsintervallen 25-29 år och 40-44 år där 7 fall vardera anmälts).

2.1 Trend

Sett över perioden 1996-2006 har antalet rapporterade fall i Sverige ökat. Kurvans variation över tid förklaras till största del av förändringar i antalet flyktingar/asylsökande och deras anhöriga vilket även bekräftas av figur 3 nedan.

2.2 Världsdel där smitta skett och smittväg

Vid heterosexuell smittväg härstammar de flesta rapporterade fall i Sverige från Afrika. Antalet rapporterade smittade individer i Sverige med ursprung i Afrika har dock minskat de senaste två åren, från drygt 140 fall till knappt 100. Relativt många rapporterade fall, omkring 50, härstammar från Asien. Antal fall som uppgetts ha skett i Sverige ligger på en relativt oförändrad nivå mellan 20-30 årliga fall under den studerade perioden.

Vad gäller sex mellan män är de flesta, drygt 40 fall, sannolikt smittade i Sverige. Sett över perioden 1996-2006 är läget relativt oförändrat. I de fall smittan inte ägt rum i Sverige är det vanligast att den skett i övriga Europa. Ingen större förändring har skett över tid för någon av smittvärldsdelarna för fall anmälda i Sverige.

För hiv som troligtvis spridits via intravenöst missbruk är sannolik smittland oftast Sverige, därefter övriga Europa. Under perioden 1996-2006 varierar antal fall där sannolik smitta skett i Sverige mellan 10 och 35. De senaste två åren har antalet fall bland intravenösa missbrukare närapå fördubblats i Sverige. Däremot har det totala antalet rapporterade fall (alla sannolika smittvärldsdelar inkluderade) inte förändrats så mycket.

2.3 Smittort

Den största gruppen av det totala antalet hiv-anmälningar är från 1998 och framåt smittade före ankomst till Sverige men gruppen har dock minskat i omfattning senaste två åren. De övriga två grupperna, bosatta i Sverige, är relativt oförändrade sett över perioden 1996-2006 och de utgör idag tillsammans färre rapporterade fall än de som smittats före ankomst till Sverige.

3.2 Sammanfattning

Hiv-spridningen i Sverige visar en från år till år tämligen oförändrad bild och befinner sig på en internationellt sett låg nivå. Invandring av heterosexuellt smittade personer från högendemiska områden står fortfarande, trots en viss minskning, för en betydande del av de rapporterade fallen. Även bland dem som är bosatta i Sverige är ungefär en tredjedel smittade utomlands. ”HIV-epidemin i Sverige” speglar mer och mer pandemin i stort som en följd av ökade internationella kontakter.

/Björn Oppenheimer, Anders Blaxhult, Avdelningen för epidemiologi, SMI