Den 28/3 fick Smittskyddsenheten i Stockholm rapport om att ett 20-tal personer insjuknat med tarmsymtom efter en ”kickoff” resa till Norge 16 – 18/3. 50 personer från företaget deltog på resan och man bodde på ett välrenommerat hotell utanför Oslo, där också norska företrädare från företaget bodde. De svenska resenärerna insjuknade 22 – 23/3 med magkramper, diarréer och feber 38° - 39°. Symtomen var av intermittent karaktär och många hade symtom mer än en vecka. Även flera representanter från det norska sällskapet hade liknande symtom. Man hade bara bott och ätit på hotellet, inga pool-bad eller uteaktiviteter hade förekommit. Personalen på hotellet var friska. Huruvida övriga gäster varit sjuka är i skrivande stund oklart.

Av 17 personer, provtagna ca 14 dagar efter insjuknandet, visade 9 fynd av Cryptosporidium, analys för bakterier och virus utföll negativt. Molekylärbiologisk typning med PCR-RFLP har hittills utförts på prov från sex patienter. Analyserna visade att samtliga var infekterade med Cryptosporidium parvum. Prov från dricksvatten har analyserats på Smittskyddsinstitutet men var utan anmärkning. Inga cryptosporidier kunde påvisas. I samarbete med norska hälsovårdsmyndigheter har en retrospektiv kohortstudie påbörjats, några resultat av denna finns ännu ej tillgängliga.

Cryptosporidium är en intestinal protozo som lever i fiskar, reptiler, fåglar och däggdjur. De arter som vanligen infekterar människan är Cryptosporidium hominis, som troligen endast är humanpatogen, och den bovina formen, Cryptosporidium parvum, som kan infektera de flesta däggdjur inklusive människa. Utbrott av cryptosporidios har främst associerats med smitta via dricksvatten men även via bassängvatten och badplatser i insjöar. Vattenburen smitta är vanligt förekommande, då oocystorna är resistenta mot klor i de koncentrationer som används i dricksvatten och bassängbad. Augusti 2002 inträffade i Stockholms län ett bassängassocierat utbrott av cryptosporidios som drabbade uppskattningsvis 800 - 1 000 individer. Antalet sekundärfall uppgick till ca 10 %.

Det är oklart hur vanligt förekommande cryptosporidios är i Sverige. Diagnostiken kräver specialfärgning för att parasiten ska kunna identifieras i mikroskop och sådan specialfärgning görs inte rutinmässigt på laboratoriet utan specifik frågeställning. Sedan 1 juli 2004 är infektion med Cryptosporidium en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och 2006 rapporterades 78 fall i Stockholms län, de flesta sporadiska.

En nyligen framtagen metod som baseras på mikrosatellitbaserad subgenotypning av Cryptosporidium har visat sig vara användbar för att kunna styrka epidemiologiska samband vid utbrott eller till synes sporadiska fall. Vid smittskyddsenheten i Stockholm pågår en prospektiv studie av alla fall av cryptosporidios med analys avseende diagnostik, symtom, smittspridning och molekylärbiologisk typning av stammar. Vi har nyligen med hjälp av denna teknik kunnat särskilja två bassängassocierade utbrott som inträffade under sommaren 2002 i Stockholms län.

/Camilla Ancker, Birgitta de Jong, Mona Insulander, Bo Svenungsson, Smittskyddsenheten, Stockholm, Marianne Lebbad, Smittskyddsinstitutet