Så här års 2006 hade 12 barn i Turkiet just insjuknat i aviär influensa orsakad av högpatogent H5N1-virus. Det fanns humanfall i Azerbadjan, och smittade fåglar i Östeuropa. Den mediala oron var stor, och kulminerade i mars, när smittade fåglar hittades på svenska ostkusten. Svensk tamfågel klarade sig undan smitta, och virus försvann relativt snart från vildfågelpopulationen. Aviär influensa förlorade sitt nyhetsvärde, och i media har det varit relativt tyst sedan våren 2006, detta trots att antalet rapporterade humanfall 2006 snarare var något högre än tidigare år (tabell 1). Fågelepidemin i Ostasien och Afrika är inte heller under kontroll, och smittade fåglar har just hittats i Ungern. Risken för smittspridning bland fåglar i Europa är naturligtvis påtaglig inför vårens fågelflytt. Även om risken för en anpassning av virus till människa inte ökat dramatiskt finns den kvar, och någon form av influensapandemi tror vi alla kommer att komma inom överskdålig framtid. Detta har ansvariga i Sverige tagit på allvar. Bakom kulisserna, i myndighets- och sjukvårds-Sverige, har emellertid arbetet för att förbereda Sverige för en influensapandemi varit desto intensivare, delvis med utnyttjande av extra statliga medel för pandemiberedskap.

Tabell 1. Humanfall av aviär influensa, rapporterade till WHO (22 januari 2007)
Land 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt
Azerbadjan 0 0 0 8 0 8
Kambodja 0 0 4 2 0 6
Kina 1 0 8 13 0 22
Djibouti 0 0 0 1 0 1
Egypten 0 0 0 18 1 19
Indonesien 0 0 19 56 5 80
Irak 0 0 0 3 0 3
Thailand 0 17 5 3 0 25
Turkiet 0 0 0 12 0 12
Viet Nam 3 29 61 0 0 93
Total 4 46 97 116 6 269

(För fullständig tabell, se WHO:s webbplats )

Socialstyrelsen har det ytterst ansvaret för den nationella pandemiplanen. Där har alla planer nu uppdaterats under hösten och flera dokument också färdigställts. De kan hittas på Socialstyrelsens webbplats . Med nya medel har också aktiviteter inletts för att stödja landstingens utveckling av kommunikationsstrategier och för närvarande pågår flera undersökningar som kommer att utgöra en grund för detta. Sverige har idag stora förråd av antivirala läkemedel och nu tas detaljerade planer fram för deras distribution och användning. Ett omfattande arbete har genomförts tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten för att förbättra beredskapen i samhället utanför sjukvården och för närvarande genomförs ett pilotprojekt för detta i ett landsting. Flera regionala seminarier har hållits med representanter från landsting, länsstyrelser och kommuner. Socialstyrelsen har också haft träffat landets smittskyddsläkare för att stödja utvecklingen av regional beredskapsplanering. På internationell nivå är Socialstyrelsen kontaktpunkt för ett antal olika samarbeten inom Norden, EU och genom WHO. Detta har lett till en bättre kunskap om hur andra länders beredskap ser ut och att SoS under våren tillsamman med ECDC genomför en utvärdering av den svenska planeringen.

Tillsammans med andra myndigheter med ansvar för zoonoser genomför också SoS ett fortsatt arbete för att för att ta fram planer och strukturer för hur vi gemensamt på bästa sätt ska hantera framtida utbrott av till exempel H5N1.

Smittskyddsinstitutet ska stå för epidemiologisk övervakning, mikrobiologisk utveckling och kvalitetskontroll, expertkunskaper i hela fältet och information kring dessa frågor. Den redan etablerade, Europaharmoniserade influensaövervakningen genom sentinelrapporter från utvalda distriktsläkare, liksom frivilliga laboratorierapporteringen har fortsatt (se information på SMI:s webbplats ) Att bara räkna antalet fall och göra en veckrapport ger egentligen bara en ögonblicksbild. Det viktiga är att data kan användas för förutsägelse av vad som kommer att hända, åtminstone de närmaste veckorna, så att alla får möjlighet att planera. Sentineldata och laboratorierapporteringen har därför analyserats statistiskt, och en modell för att förutsäga när influensatoppen kommer i laboratorierapporteringen och ungefär hur stor den blir har tagits fram. Den prövas nu. Vi arbetar också med simuleringsmodeller, där vi försöker att avgöra exempelvis vilken effekt stängning av skolor skulle kunna ha för att minska spridningen av en epidemi.

I Sverige får man vara sjukskriven en vecka utan intyg, och man besöker läkare bara om man är ordentligt sjuk. Därför har sjukvårdsrapporteringen av influensafall dålig känslighet. Någon översikt av sjukfrånvaro på arbetsplatser och i skolor finns inte heller. Sammantaget betyder det att vi saknar underlag för att uttala oss om aktuell sjuklighet i influensa, såväl geografiskt som kvantitativt. Detta gäller också många övriga länder. När en epidemi håller på att kulminera går det fort, och situationen bör följas dagligen. För att kunna göra detta arbetar vi med att bygga upp ett system där ett representativt urval av svenskar i olika åldersklasser själva får rapportera via webb, automatisk telefoni eller SMS när de eller deras barn blir sjuka. De får då också svara på några mycket enkla frågor. Det är en stor och komplicerad uppgift, men med en pilotstudie och studier av internationell erfarenhet som underlag planerar vi att denna övervakning ska gå igång på allvar inom en region inför nästa säsong. Vidare utbyggnad 2008 om allt går bra.

Vid SMI:s virusavdelning har veckovis insamling av prover från sentinlesystemet påbörjats, och i samband med det har diagnostiken rationaliserats och kapaciteten byggts ut. Övervakningsprovtagningen har gjorts enkel och smärtfri genom att lite nässekret samlas upp i en topsliknande pinne som skickas direkt till SMI. Nya metoder för resistensbestämning har tagits i bruk, och stammar från de senaste säsongerna har analyserats. Planer för hur de nya metoder, som snabbat måste etableras om det kommer ett nytt virus, ska spridas till andra mikrobiologiska laboratorier håller på att etableras tillsammans med landstingslaboratorierna. Studier tillsammans med andra svenska grupper av influensavacciner för näsbruk pågår också sedan flera år.

Hittills har vi inte kunnat ta reda på exakt vilka som får influensavaccin, vilket vaccin de får och varför. Svevac är ett webb-baserat system för vaccinationsrapportering. Under hösten 2006 började det användas av Värmlands landsting för att registrera alla givna vaccindoser. Avsikten är att fler landsting ska inkluderas hösten 2007, och förhoppningsvis är hela Sverige med 2008. Liksom den populationsbaserade övervakningen ger det möjlighet att dag för dag följa vad som händer.

Ett viktigt mål för en pandemiplanering är att kaos måste undvikas. Om människor får panik och handlar irrationellt kommer inget att fungera. Informationsberedskap är därför oerhört viktig. När medietrycket på fågelinfluensa var som störst vårvintern 2006 tillsatte Smittskyddsinstitutet en helt ny tjänst som pressekreterare. På så sätt ville man tillgodose massmedias behov att så snabbt som möjligt få svar på sina frågor och även stötta myndighetens personal i massmediala frågor. Under första halvåret 2006 förekom Smittskyddsinstitutet i drygt fem hundra artiklar i svensk media som berörde fågelinfluensa. Smittskyddsinstitutet har också tagit fram lättillgänglig information om fågelinfluensa som finns på webbplatsen www.smittskyddsinstitutet.se .

Åtta myndigheter Jordbruksverket, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Smittskyddsinstitutet, alla med olika ansvar och uppgifter i samband med fågelinfluensa, har under 2006 samarbetat på informationssidan. Bland annat skapades webbplatsen www.fagelinfluensa.info under våren. På webbplatsen får allmänheten svar på de vanligaste frågorna om fågelinfluensa. Där finns även information om vad var och en av de berörda myndigheterna gör. I samarbetet ingår även landets alla länsstyrelser. Information på webbplatsen uppdateras vid behov fortlöpande.

I samarbetet mellan de åtta myndigheterna ingår även ett callcenter som besvarar frågor från allmänheten.

Den stillhet som rått i media har alltså varit en stillhet på ytan, men den har varit viktig. Den har givit arbetsro, så att vi på alla nivåer fått koncentrera oss det omfattande arbete som behövs för att bättre förbereda Sverige för en influensapandemi - eller annat stort sjukdomsutbrott. Beredskapen är naturligtvis inte perfekt, allt kan inte förutses och skyddsnäten måste ha ett rimligt pris eftersom vi inte har obegränsade resurser att föra över till pandemiplaneringen. Vi är ändå långt bättre ställda inför en pandemi nu än vad vi någonsin varit, och arbetet kommer att fortsätta.

/Annika Linde och Aase Sten, Smittskyddsinstitutet, Anders Lindberg och Anders Tegnell, Socialstyrelsen

2007-01-25