Det finns ett stort behov att få en bättre uppfattning om hur många som egentligen är sjuka i influensa. Därför startar SMI denna vecka ett projekt, där ett representativt urval av 14000 stockholmare ombeds rapportera via telefon (02-99 00 99) eller webb, ( www.sjukrapport.se ) om de får feber eller blir förkylda.

Bakgrund i sammanfattning

-Tre olika influensavirus cirkulerar sedan 40 år över jorden och orsakar de årliga influensaepidemierna
-Ingen vet exakt hur många människor som insjuknar
-De skattningar som gjorts talar för att det rör sig om mellan 2 och 20%. Mer än 50% av de sjuka är barn
-Om ett helt nytt influensavirus kommer räknar man med att mellan 20 och 40%, t.o.m. 60% av befolkningen kommer att insjukna. Nya influensavirus kom senast 1968 och 1977.
-Mellan ca 200 och 4000 individer i Sverige dör årligen av influensa.
-De högre talen för insjuknande och död ser vi om en av virustyperna som cirkulerar förändrats kraftigt
-Någon stor förändring har inte rapporterats i år, och vi bör därför förvänta oss en ”normalinfluensa” med mellan 2 och 10% av befolkningen sjuka under en tremånadersperiod
-I dagens samhälle med modern teknik borde vi kunna veta mycket mer exakt vad som händer och kunna göra mycket bättre prognoser än vad vi gör!

Samma övervakningssystem nu som under 1800-talet

Det finns inga studier och ingen övervakning som verkligen visar hur många människor som insjuknar under en influensasäsong. All influensaövervakning under de senaste 150 åren har byggt på rapporter om influensasjuka från sjukvården eller på analys av dödstal. Men, de flesta som får influensa söker inte sjukvård, och mycket få av dem som sjuknar dör. Däremot stannar de hemma från daghem, skola eller arbete under någon vecka. Denna sjukfrånvaro syns inte i våra övervakningssystem. Det syns inte heller vilka av de frånvarande som haft influensa och vilka som varit sjuka av andra orsaker. Sjukfrånvaron utgör en belastning på samhället. Om man åtminstone några veckor i förväg vet var och vilka åldersgrupper den kommer att drabba kan man planera arbetet och minska konsekvenserna av frånvaron. Detta kommer att bli allra viktigast om ett helt nytt influensavirus kommer, och vi får en pandemi med mycket stor sjuklighet. Då behöver vi också veta var medicin och sjukvård kan komma att behövas. Tidiga signaler att många i samhället börjar bli sjuka kommer att ha stor betydelse för all planering.

Uppskattning av årlig influensasjuklighet

Studier finns som ger en ungefärlig uppfattning om hur många och vilka grupper som sjuknar vid olika typer av influensautbrott. I mycket runda tal rör det sig om mellan 2 och 20% av befolkningen under de årliga influensaepidemier som vi haft de senaste 50 åren. Det är alltså mellan 180 000 och 1,8 miljoner människor under en säsong i Sverige. Mer än hälften av dem som insjuknar är barn. Utbrotten varar mellan 2 och 4 månader. De kraftiga epidemierna är ofta kortvarigare och börjar tidigare än de mildare. Utbrotten blir kraftiga om något av de tre influensavirus som cirkulerar förändrats mycket jämfört med föregående år. Den kraftigare typen av influensautbrott hade vi vintersäsongerna 1989-1990, 2003-2004 och 1997-98. Hur många som insjuknade i Sverige vet vi inte, men gissningsvis var det uppemot 20%. 1989 dog 0,5% av personer över 80 år i Sverige. Den influensaövervakning som vi baserar våra beräkningar av dödstal på började säsongen 1993-94. Den säsongen dog ca 4000 personer mer än förväntat under influensasäsongen. Sedan dess har överdödligheten varierat mellan ett hundratal och drygt 3000, och medeltalet ligger på ca 2000 personer.

Vi följer varje säsong veckovis hur många personer i Sverige som har en laboratorieverifierad influensa. Ca 1% av Sveriges allmänläkare rapporterar hur många patienter de träffar med misstänkt influensa i det s.k. sentinelsystemet (sentinel=spejare). Det finna naturligtvis någon sorts korrelation mellan hur många som söker sjukvård och dör, och hur många som är sjuka, men den är inte alls hundraprocentig. En typ av influensa drabbar nästan bara barn, som då blir sjuka och sängliggande, men oftast inte behöver söka läkare. Den missar vi helt i våra övervakningssystem, men den kan leda till stor frånvaro på arbetsplatserna p.g.a. sjuka barn. När influensan går mot toppen fördubblas antalet sjuka inom en tredagarsperiod. Att få rapporter veckovis räcker inte. Vi måste kunna följa sjukligheten dagligen för att kunna vidta effektiva motåtgärder i tid.

Modern telefoni och webben ger helt nya möjligheter att få direkt information från Sveriges befolkning. Detta tänker vi nu utnyttja, och i år börjar vi med populationsbaserad influensaövervakning i Stockholmsområdet. Eftersom vi alla är trötta på att i tid och otid bli uppringda av försäljare och opinionsmätare av olika slag ber vi per brev 14 000 Stockholmare att registrera sig till studien per telefon eller webb. Vi ber dem att därefter meddela via webb eller telefon om de blir sjuka.
En kylskåpsmagnet med webbadress och telefonnummer finns i brevet (fig 1). För att barnen ska komma med ombeds en del föräldrar att rapportera när deras barn blir sjuka.

Successivt kommer vi att bygga upp en återrapportering via webben, så att alla kan se hur mycket influensa som rapporterats. Om årets försök går bra kommer vi att utvidga rapporteringen, naturligtvis med hela landet som slutmål. Lyckas vi kommer vi att ha världens bästa influensaövervakning. Våra möjligheter att minska samhällskonsekvenserna av ett svårt influensautbrott kommer därmed att bli mycket bättre än idag.

/Annika Linde, Hanna Merk, Avd för epidemiologi, SMI