Introduktion

Epidemiologisk övervakning av epidemin bygger sedan många år på övervakning av antalet nyrapporterade hiv-positiva individer samt prevalensundersökningar bland riskgrupper. Denna artikel försöker, som ett komplement till dessa analyser kartlägga hur utvecklingen av det totala antalet smittade i Sverige har sett ut sedan 1990. Det förtjänar att påpekas att beräkningarna i denna artikel bygger på flera antaganden för vilka begränsad data föreligger. En bättre analys av dessa grundantaganden för Sveriges del kommer sannolikt publiceras av författarna under våren.

Antalet personer som lever med hiv utan att känna till sin infektion brukar kallas för ”mörkertalet”. Europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, uppskattar att 30 % av de som lever med hiv i Europa är ovetande om sin infektion. Detta har naturligtvis stor betydelse för sjukvårdsbehov och smittspridning. I Sverige har det uppskattats att det kan vara 500 men inte mer än 1000 som lever ovetande om en hiv-infektion. Det ligger ju i sakens natur att denna typ av beräkningar blir mycket osäkra. Ett försök till beräkning med rimliga antaganden görs i denna artikel. Resultatet hamnar inom det tidigare uppskattade intervallet.

Antalet HIV-positiva, 1999-2007

Det totala antalet hiv-infekterade personer kan för denna period estimeras från det antal individer som under perioden varit inskrivna i det svenska sjukvårdssystemet. Denna siffra har sedan justerats med en uppskattning av antalet infekterade personer som saknar sådan kontakt (mörkertalet).
Antalet hiv-positiva individer med koppling till det svenska sjukvårdssystemet har i nedanstående beräkningar tagits från två typer av källor, kliniker som följer vuxna individer (infektionsläkarföreningens årliga enkät till infektions- och hudkliniker) samt kliniker som följer personer upp till 18 år (barnkliniker).

Sveriges hiv-rapporteringssystem är relativt välutvecklat och jämfört med andra europeiska länder antas Sverige ha ett relativt litet antal hiv-positiva personer som är ovetande om sin status. Detta antagande bygger på två iakttagelser. För det första är endast 10-12% av de individer som får sin hiv-diagnos så kallade ”late testers”, definierat som personer som får aids-diagnos inom 3 månader efter sin hiv-diagnos. För det andra föreligger en låg prevalens av tidigare icke kända positiva individer bland gravida och potentiella bloddonatorer (ca 1 på 10 000). Bland individer som får sin hiv-diagnos flera år efter smittotillfället återfinns också en stor grupp immigranter vilka har tillbringat den största delen av sin ovetandes positiva tid utanför Sveriges gränser. På dessa grunder antas ca 10-20% av samtliga positiva individer i Sverige vara ovetande om sin status. I nedanstående beräkningar antas denna grupp utgöra 15%. I takt med att överlevnaden förlängs och att därmed antalet personer som lever med hiv ökar kan dock andelen som tillhör ”mörkertalet” minska.

Tabell. Kategorier av hiv-positiva 1999-2007 (1 september 2007)

År Kända HIV+ individer hos vuxenklinik[1] Kända HIV+ individer hos barnklinik[2] Uppskattade mörkertal (15 %) Summa
1999 2602 48 459 3110
2000 2701 50 477 3230
2001 2850 52 503 3410
2002 2994 54 528 3580
2003 3201 56 565 3820
2004 3512 58 620 4190
2005 3764 60 664 4490
2006 4015 62 709 4790
2007 (1/4) 4157 65 734 4960

[1] Data från Per Arneborn, Svenska infektionsläkarföreningen
[2] Data från Ann-Britt Bohlin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Prevalens av hiv-infektion, alla åldrar samt åldrarna 15-49 år, 2007

Genom att använda åldersfördelningen för samtliga kända hiv-positiva som följs av vid mottagningar i Stockholm samt åldersfördelningen bland de pediatriska patienterna ovan kan vi approximera den totala fördelningen. Åldersfördelningen hos patienter vid Stockholmsmottagningarna har tagits fram med hjälp av den största databasen för hiv-infekterade i Sverige, InfCare HIV [3]. Proportionen inom åldersspannet 15-49 år har på detta sätt bestämts till 70 % för år 2007. Den totala prevalensen av hiv-infektion i Sverige 1/4-07 kan då skattas till 0,054 % för alla åldrar samt 0,082 % inom åldersgruppen 15-49 år.

[3] Data från Anders Sönnerborg, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Antalet årliga dödsfall i aids

Dödsorsaksstatistiken är här inte tillförlitlig då diagnosen hiv/aids ofta undviks till fördel för lunginflammation eller annan hiv-orsakad sjukdom. Känt är att det vid halvårsskiftet 2007 totalt i Sverige har funnits 7 800 individer som erhållit hiv-diagnos. Av dessa lever ca 4 200 individer i Sverige idag. De kvarvarande 3 600 personerna har antingen avlidit (i aids eller av annan orsak) eller har lämnat Sverige. Majoriteten antas ha avlidit i Sverige. Genom att subtrahera den årliga ökningen av antalet kända smittade individer från antalet nyanmälda infekterade personer kan vi få en indikation på det årliga antalet hiv-positiva individer som avlidit eller emigrerat. Det genomsnittliga antalet individer under perioden 1999 till 2006 beräknas till 109.

Hiv-incidens inom Sverige

Detta mått refererar till antalet smittotillfällen årligen inom Sveriges gränser och exkluderar alltså immigration av redan smittade personer (cirka två tredjedelar av antalet nyanmälda fall) eller i Sverige boende personer som smittats utomlands. Med denna definition av hiv-incidens i Sverige uppskattas antalet legat tämligen konstant på cirka 140 infektionstillfällen per år mellan 1995 och 2005. Under första halvåret 2007 har man dock sett en ökning av antalet nyupptäckta personer som har smittats i Sverige, ff.a. bland intravenösa missbrukare och män som har sex med män [4].

[4] Halvårsstatistik för HIV 2007 från SMI:s avdelning för epidemiologi

Speciellt tack riktas till följande personer för generöst stöd och råd under sammanställningen av denna artikel:

• Malin Arneborn, Smittskyddsinstitutet
• Per Arneborn, Örebro Universitetssjukhus
• Anders Sönnerborg, Karolinska Universitetssjukhuset samt finansiärerna bakom InfCare HIV databas
• Ann-Britt Bohlin, Karolinska Universitetssjukhuset

/Linus Bengtsson, Avd. för Internationell Hälsa (IHCAR), Karolinska Institutet, Anders Blaxhult, Avd för epidemiologi, SMI