Idag lämnas en rapport om VTEC-bakteriers smittvägar, förekomst och risker till Jordbruksdepartementet. I Sverige används normalt benämningen VTEC när infektionen finns hos djur och när smittan finns hos människa benämns den EHEC. VTEC-bakterier orsakar allt från mild diarré till blodiga diarréer och njursvikt. Även symtomfria bärare förekommer liksom enstaka fall av komplikationer till exempel i form av neurologiska störningar. Infektionsdosen är mycket låg och inkubationstiden är vanligen 3-4 dygn.

Ansvariga myndigheter för rapporten är Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket i samråd med Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, och Naturvårdsverket.

Sommaren 2005 smittades drygt 130 människor av bakterien VTEC O157 efter att ha ätit smittad sallat. Som en följd av detta fick berörda myndigheter i uppdrag av Jordbruksdepartementet att undersöka VTEC bakteriers smittvägar, förekomsten hos livsmedelsproducerande djur och i livsmedel och riskerna för folkhälsan. Dessutom skulle förslag på åtgärder för att minska smittrisken för människor lämnas. En arbetsgrupp med representanter från berörda myndigheter tillsattes för att utföra uppdraget. Arbetsgruppen har valt att fullgöra uppdraget genom att sammanställa en riskprofil som nu finns i rapportform.

Några av slutsatserna som dras:

  • VTEC utgör ett hälsoproblem och hot för människor. Antalet rapporterade fall med VTEC-infektion har ökat under de senaste åren.
  • I samband med utredningar av smitta mellan djur och människa har framför allt VTEC O157 isolerats från nötkreatur.
  • Sverige har liten erfarenhet av specifikt insatta åtgärder i djurbesättningar för att minska smittrycket av VTEC O157 och andra VTEC.
  • VTEC O157 kan överleva långa perioder i stallmiljö, gödsel, mark och vatten.
  • Smitta har bland annat överförts via kött och köttprodukter, opastöriserade mejeriprodukter, men också via grönsaker och frukt.
  • Hygienen vid slakt är central för att förebygga förekomst av VTEC i animaliska råvaror.

Bland kunskapsluckorna kan nämnas:

  • De sjukdomsframkallande egenskaperna hos VTEC är inte helt kända.
  • Geografiska skillnader i förekomst respektive fördelning av olika typer av VTEC hos befolkningen är inte ordentligt kartlagda. Motsvarande kunskap saknas också för nötkreatur och andra djur.
  • Betydelsen och förekomsten av friska smittbärare är inte känd.
  • Smittkällan är okänd för en stor del av de sporadiska fallen bland människor.
  • Mer kunskap behövs om insatser i djurbesättningar för att minska förekomsten i gödsel.
  • Det saknas en praktiskt fungerande och ekonomiskt acceptabel metod för att bli av med VTEC-smitta i gödsel.
  • Underlag för att bestämma krav på vattenkvalitet vid bevattning av vegetabilier saknas.

Bland åtgärdsförslagen kan nämnas:

  • Alla inblandade parter bör sträva efter att täcka kunskapsluckorna som hämmar insatserna mot VTEC.
  • Samordnad information bör återkommande ges till allmänheten från berörda myndigheter och näringar.
  • Undersökningar i nöt- och fårbesättningar avseende andra VTEC-typer än VTEC O157 bör göras.
  • Försök med probiotika, vaccin, bakteriofager bör göras inom ramen för frivilliga program för att minska utsöndringen av VTEC i regioner med hög förekomst.
  • Statligt subventionerade försök med att bli av med VTEC i gödsel för att minska miljösmittan bör göras.
  • Insatser mot smutsiga djur som kommer till slakt bör intensifieras.
  • Kontroll av och avlägsnande av fekala föroreningar på slaktkropparna bör intensifieras och vid behov åtföljas av skärpta slaktrutiner.
  • Kriterier för den mikrobiologiska kvaliteten på bevattningsvatten till i första hand bladgrönsaker bör fastställas.

Ladda ner rapport i sin helhet:

Verotoxinbildande E.coli- VTEC-bakteriers smittvägar, förekomst samt risker för folkhälsan

Ytterligare upplysningar:

Lars Plym Forshell, Livsmedelsverket: 018 – 17 55 82, 0709 – 24 55 82
Roland Lindqvist, Livsmedelsverket: 018 - 17 56 31
Elöd Szanto, Jordbruksverket: 036 - 156104
Sofia Boqvist, Statens Veterinärmedicinska Anstalt: 018 - 674210
Anders Lindberg, Socialstyrelsen: 08 - 55 55 31 68
Sven Löfdahl, Smittskyddsinstitutet: 08 – 457 24 21
Yvonne Andersson, Smittskyddsinstitutet: 08 - 457 23 68