Uppdaterat 2007-02-12: Analyser utförda av parasitologen på SVA visade att den införda vildsvinskorven innehöll ca 1,5 trikinlarver per gram korv.

Den 31 januari kontaktades Infektion i Gävle av en grupp på åtta spanska studenter som vistats i Sverige sedan tre veckor tillbaka. De hade fått telefon från anhöriga och trodde sig vara smittade med trikiner. De anlände till mottagningen för en närmare presentation. En av dem hade till Sverige tagit med ett 10-tal rökta korvar av chorizotyp där huvudingrediensen var kött från två vildsvin. Tillverkningen var för privat bruk och hade skett av den enes farbroder, som bor i Aquilar de Campo.

Enligt de uppgifter de nu fått fanns misstanke om att korvarna innehöll trikiner. Köttet var visserligen godkänt av veterinär, men när det i Spanien under januari dök upp humanfall med trikinos undersöktes även korv från samma batch med negativt resultat. Nya fall inträffade därefter och ny undersökning av korv påvisade låg halt av trikinlarver.

Någon förstahandinformation var svår att få men de unga spanjorerna gjorde trots knagglig engelska ett mycket trovärdigt intryck. Vi plockade gemensamt på Internet fram uppgifter från lokal spansk press. Där framgick att fall av trikinos inträffat, att 45 personer som ätit korven var under utredning, varav 15 också uppvisade symtom.

Den man A som medförde korvarna till Sverige hade tidigare ätit av dem vid nyår, därefter förtärdes de utan tillagning som tapas av alla åtta studenterna 17-22 januari. A som ätit tidigare och nu troligen åt mest insjuknade 25 januari med feber, huvudvärk, muskelvärk, rethosta, ömhet i ögonen och ljusirritation. Vid undersökning den 31 januari var han väsentligen opåverkad och utan tecken till periorbitalt ödem. Blodprov visade 21% eosinofila leukocyter och stegring av s-kreatinkinas, s-ASAT och s-laktatdehydrogenas som tecken till muskelpåverkan. Han fick behandling med mebendazol och smittskyddsanmäldes som misstänkt fall av trikinos. Då han kan ha smittats första gången vid nyår skickades serologi som inte besvarats ännu.

Vid uppföljning 5 februari sågs 30% eosinofili och enzymstegringar som tidigare. Han kände sig bättre, var feberfri, hade mindre sjukdomskänsla och muskelvärken hade övergått i ”mjölksyrakänsla”, ljusirritationen fanns kvar. Av de övriga sju angav två personer muskelvärk, varav en också huvudvärk och övergående diarré. Fem var utan symtom. Samtliga sju hade normala blodprover och behandlades med mebendazol mot mask i tarmen. Uppföljning planeras.

Av korvarna återstod en som levererats till parasitlaboratoriet på SVA för eftersök av trikinlarver.

Via SMI har de epidemiologiska uppgifterna härefter konfirmerats från Centro National de Epidemiologia, Madrid där man 30 januari fått uppgifter från lokala hälsovårdsmyndigheter om ett utbrott av trikinos som tros ha orsakats av vildsvinskorv konsumerad 31 december i trakten Castilla-León och Pais Vasco. Det verkar dock osäkert om man verkligen hittat trikiner i korven då de skriver att några kvarvarande rester inte återfunnits för analys.

/Lars Wesslén, överläkare, Infektionskliniken, Gävle sjukhus

Läs mer:

Sjukdomsinformation om trikinos