Vi befinner oss i mitten av februari, en tid som normalt innebär talrika utbrott av vinterkräksjuka (norovirus) både inom vården och i samhället i övrigt. Denna vinter har rapporteringen av norovirusinfektioner resulterat i en fördubbling av antalet fynd jämfört med den tidigare ”toppvintern” 2004-5. Dessutom vet vi ännu inte om vi nått toppen av kurvan. För att undersöka om de höga rapporteringssiffrorna representerar ett motsvarande stort problem med magsjuka inom vården, har jag kontaktat några sjukhus, vårdhygien och smittskydd i landet. Jag har bett dem beskriva hur de hittills upplevt vinterns norovirusepidemi i relation till de höga rapporteringssiffrorna.

En genomgående reaktion är, att denna vinter inte är värre än vintrarna 2002-3 och 2004-5 då vi upplevde stora problem i hela samhället. Vissa anser att de nu har lika mycket bekymmer som 2004-5, medan andra menar att bilden är mer splittrad. Regionalt kan ett sjukhus ha drabbats hårt, medan närliggande vårdenheter har klarat sig helt. Det är intressant att notera, att Göteborg och delar av Uppland hittills har klarat sig mycket bra, medan dessa områden drabbades hårdare vårvintern 2006 när många andra upplevde få problem. Vinterns utbrottsstam G2.4 2006 kanske påverkade Göteborg och Uppland redan under slutklämmen av förra vintern då stammen debuterade i norra Europa?

Om nu de många virusfynden inte kan förklaras av en extra besvärlig virussäsong, får vi istället titta på provtagningsrutinerna. Här är många överens om, att vårdinstitutionerna har blivit mycket mer intresserade av att provta patienter.

  • Sjukhusen har infört rutiner som nästan alltid innebär provtagning vid misstänkt norovirussmitta. Många gånger vill man dessutom försäkra sig om att virussmittan har försvunnit. Dessa rutiner har tidigare funnits på sjukhus, men alltfler kommuner har numera infört samma rutiner inom serviceboende och liknande vårdformer. Jämför vi provtagning och analysresultat de fem första veckorna 2005 med samma period i år, så finner vi att 2005 påvisades 634 fall av norovirus bland 1969 utförda tester. I år har 3474 prover analyserats vilket resulterat i 1322 virusfynd. Siffrorna visar tydligt att provmängden ökat kraftigt. Merparten av insända prov kommer från vården.
  • Analysmetoderna har förbättrats under den senaste tiden. Under vecka 1-5 2005 blev 32% av proverna positiva, jämfört med 38% i år.
  • Ekonomin spelar en allt större roll inom vården. Man förlitar sig mer på provresultat; inga virusfynd kan betyda att tidigare stängda avdelningar öppnas igen. Kostnaden för några ytterligare norovirus-PCRer är försumbar jämfört med kostnaden för stängda vårdavdelningar.
  • Närheten till regionala laboratorier med bra analysrutiner medger snabba provsvar, vilka direkt kan implementeras i vården.

Sammanfattningsvis kan man konstatera, att vinterns höga rapporteringssiffror troligen bäst förklaras av en ökad benägenhet till provtagning i kombination med att en ny norovirusstam förorsakat många fall av magsjuka.

Ett tack till de personer som tog sig tid att svara på mina frågor i denna snabbt påkomna genomgång.

/Kjell-Olof Hedlund, chefsmikrobiolog, KCB

Läs mer:

SMI:s nyhetsbrev: Norovirusrapporter