Under januari månad har 265 fall av sorkfeber anmälts i Västerbotten jämfört med 47 fall under hela fjolåret. Ökningen beror troligen på det förändrade vinterklimatet.

Sjukdomen orsakas av Puumalavirus, ett s.k. hantavirus. Efter en inkubationstid på vanligen 2-4 veckor (1-8 veckor) kan den smittade insjukna med hög feber, muskelvärk och påverkat allmäntillstånd. Ofta tillkommer buk- och ryggsmärtor, huvudvärk samt trötthet. Flertalet får även njurpåverkan. Genomgången sjukdom ger sannolikt livslång immunitet. Det finns inget vaccin eller botande läkemedel utan man kan endast erbjuda symtomatisk behandling.

Smittan överförs från skogssork till människa antingen genom inandning av dammpartiklar som förorenats av sorkens utsöndringar eller via annan kontakt med virussmittat material. Smittan förs i det senare fallet vidare från händerna till ögon, näsa eller mun. Viruset överlever utanför sorken och är smittsamt i upp till två veckor, möjligen ännu längre. Smittan sprids inte människor emellan. Hundar och katter drabbas troligen inte av sorkfeber.

Det är skogssork norr om Dalälven som sprider smittan. Skogssorken är rödbrun på ryggen och ljusgrå till vit på buken. Kroppslängden är 8-13 cm och till den kommer svansen som sällan är längre än halva kroppslängden. En mus har däremot ungefär lika lång svans som kropp. Det vanligaste däggdjuret i Europa är just skogssorken. I genomsnitt är en av sex sorkar i Västerbotten infekterad med Puumalavirus.

För att förebygga smittspridning bör man försöka förhindra skogssorkens intrång i utrymmen där människor vistas. Man bör även undvika inandning av damm som kan vara förorenat av sorkens utsöndringar samt iaktta god handhygien vid hantering av t ex ved som kan antas vara smittat. När man städar utrymmen med föroreningar av sork kan man först spraya med diskmedel eller T-röd, eventuellt med desinfektionsmedel (t ex klorin, utspädd 1:10) och sedan torka upp med blöt engångstrasa. Använd handskar och tvätta händerna noggrant efteråt. Undvik att dammsuga eller torrsopa. Munskydd kan eventuellt förhindra luftburen smittspridning. Utomhus kan man minska risken att bli smittad genom att klippa eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat.

För övriga delar av landet gäller att en patient med influensaliknande symtom som nyligen vistats i norra Sverige kanske inte alltid har influensa, utan att det kan vara sorkfeber.

/Jens Boman, smittskyddsläkare, Lena Skedebrant, smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten, Västerbottens läns landsting

Läs mer:

Sjukdomsinformation om sorkfeber