Totalt anmäldes 2134 fall (1386 män, 734 kvinnor och 14 kön okänt) och för 1854 av dem finns kliniska data. Jämfört med föregående år var andelen kliniskt anmälda större, 87% mot 83% år 2006 (vilket förklarar ökningen som ses i figuren över kliniskt anmälda fall nedan).

Intravenöst missbruk är som vanligt den dominerande smittvägen och står för 992 av fallen. För en stor andel, 784 fall, är smittvägen okänd eller uppgift saknas. Av de 128 personer som smittats via blodtransfusion/blodprodukter uppges 86 vara smittade i Sverige, någon gång före 1992, jämfört med drygt 50 fall årligen de senaste åren. Denna ökning tolkas som ett resultat av de ökade ansträngningar som gjorts att hitta dessa blodmottagare.

Drygt 75% av de kliniskt anmälda fallen är troligen smittade i Sverige, 7% i Asien, 5 % i Östeuropa och 3 % i afrikanska länder. De utlandssmittade var främst personer som smittats före inflyttning till Sverige. För ca 9 % saknas uppgift om smittland

Medianåldern vid diagnostillfället, beräknad på samtliga fall, är relativt hög, 41 år för kvinnor, 39 år för män. När det gäller de personer som smittats via intravenöst missbruk är den lägre, 31 år för kvinnor (16-64 år), 33 år för män (15-73 år). Skillnaden kan bero på att missbrukare oftare provtas vid olika sjukvårdskontakter p.g.a. sin riskgruppstillhörighet men övriga hepatit C- bärare först då infektionen börjar ge symptom, något som kan ta många år.

Figur. Kliniskt anmälda hepatit C-fall per smittväg 1993-2007

/Ragnhild Janzon, Avd för epidemiologi