Flera rapporter i media har under den senaste veckan uppmärksammat spridningen av multiresistenta bakterier av arten Acinetobacter baumannii på 12:e oktober-sjukhuset i Madrid. Tidningen El Pais rapporterar att 252 patienter på sjukhusets intensivvårdsavdelning varit infekterade av multiresistenta Acinetobacter baumanii under perioden februari 2006 till oktober 2007 och att 18 dödsfall kan associeras till infektion med den specifika bakterien (1). Trots intensiva försök med isolering och förbättrade vårdhygienrutiner lyckades man inte stoppa smittspridningen av bakterien varför man till slut rev hela intensivvårdsavdelningen och byggde en ny.

Acinetobacter baumannii är för tidigare friska individer en relativt harmlös bakterie men den kan hos sjuka patienter orsaka lunginflammation, urinvägsinfektion, blodförgiftning och sårinfektioner mm. Det är framför allt intensivvårdspatienter med nedsatt immunförsvar, som genomgår olika former av invasiva ingrepp och som behandlas med bredspektrum antibiotika som drabbas av infektioner med Acinetobacter baumanii. Utöver det uppmärksammade utbrottet på 12:e oktober-sjukhuset i Madrid finns flera utbrott av Acinetobacter baumannii rapporterade från såväl Spanien som Polen, Italien, Grekland, Turkiet och USA (2-6). Acinetobacter baumannii har också uppmärksammats i USA då bakterien associerats med sår- och skelettinfektioner hos hemvändande soldater från Irak och Afghanistan (7, 8). Acinetobacter baumannii är tillsammans med Stenotrophomonas maltophilia den bakterie som uppvisar den mest omfattande antibiotikaresistensen. Den ger därmed infektioner som i många fall är mycket svårbehandlade och vissa fall omöjliga att behandla med antibiotika (9, 10, 11).

Acinetobacter species förekommer även bland patienter på svenska sjukhus. Vi tycks dock hitintills vara relativt väl förskonade från multiresistenta Acinetobacter spp. På intenisvvårdsavdelningarna på Karolinska Universitetssjukhuset Solna identifierades under 2007 Acinetobacter species hos 31 patienter (12). På hela Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge noterades under samma period Acinetobacter spp hos totalt 160 patienter (13). Under våren 2007 uppmanades samtliga laboratorier i Sverige att rapportera fynd av karbapenemresistenta Acinetobacter spp till resistensövervakningssystemet ResNet. Under denna period rapporterades inget karbapenemresistent isolat (14). Multiresistenta Acinetobacter spp har dock rapporterats förekomma på svenska sjukhus, men i regel endast enstaka fall. Bland patienter som sökt vård efter tsunamikatastrofen i Asien 2004 noterades på Karolinska Universitetssjukhuset Solna att Acinetobacter spp förekom som fynd i sårodlingar samt att dessa isolat uppvisade en elakare resistensfenotyp jämfört med övriga Acinetobacter-isolat på laboratoriet (15). I en studie från 2002-2003 som inkluderade sju svenska universitetssjukhus återfanns ett karbapenemresistent isolat bland 53 undersökta (16). Inga kända utbrott av Acinetobacter spp på svenska sjukhus finns rapporterade i litteraturen. Konstaterad smitta mellan ett fåtal patienter har dock förekommit i Sverige.

Acinetobacter spp och då företrädesvis Acinetobacter baumannii är globalt sett en signifikant vårdrelaterad smitta framför allt bland patienter på intensivvårdsavdelningar. Detta beror sannolikt på att bakterien är extremt tålig och överlever länge i miljön samt att den lätt utvecklar resistens mot många typer av antibiotika (17-20). Det är av yttersta vikt att en god hygienisk standard finns inom vården för att förhindra smittspridning av Acinetobacter baumannii. En god basal hygienrutin i kombination med isolering och kohortvård har varit av avgörande betydelse för att stoppa smittspridningen i samband med utbrott (21-24). Acinetobacter baumanii avdödas av alkoholbaserade handdesinfektionsmedel under förutsättning att dessa används korrekt. Studier har visat att en felaktigt utförd handesinfektion har inadekvat effekt. Det är av yttersta vikt att händerna är torra då desinfektionsmedlet appliceras samt att det får verka i minst 30 sekunder. Våta händer leder till att desinfektionsmedlet späds ut och ger därför en försämrad avdödande effekt på Acinetobacter spp (25).

Behandling med karbapenem-antibiotika har lyfts fram som en oberoende riskfaktor för kolonisering/infektion med multiresistenta Acinetobacter baumannii i samband med pågående utbrott (26).

På 12:e oktober-sjukhuset i Madrid lyckades man inte häva smittspridningen varför intensivvårdsavdelningen byggdes om. Välplanerade och ur vårdhygienisk synpunkt genomtänkta lokaler är en förutsättning för att en god hygienisk standard skall kunna upprätthållas. Tillgång till handdesinfektionsmedel och egna hygienutrymmen är ytterligare strukturella faktorer som anses vara av vikt liksom personalens arbetsbelastning. Enligt rapporter i media har flera av dessa faktorer varit bristfälliga på det aktuella sjukhuset i Spanien.

Sannolikheten att en liknande situation skall uppstå i Sverige måste anses om ringa men går inte att helt bortse ifrån. Expositionen för multiresistenta Acinetobacter spp på svenska intensivvårdsavdelningar har hitintills varit relativt låg. Exempel från utbrott av andra svårbemästrade utbrott av multiresistenta bakterier på svenska sjukhus illustrerar att vi trots en relativt god hygienisk standard i Sverige på inget sätt är skyddade från spridning av antibiotikaresistenta bakterier (27, 28). Stora ansträngningar har under de senaste åren gjorts på många håll i Sverige för att föra fram vikten av en god hygienisk standard, goda basala hygienrutiner och en medveten antibiotikapolicy. Rapporter av utbrott som det vid 12:e oktober-sjukhuset i Madrid med fatala konsekvenser för patienter understryker vikten av ett fortsatt medvetet arbete för goda basala hygienrutiner och en medveten antibiotikapolicy inom svensk sjukvård.

/Karin Tegmark Wisell, Kerstin Mannerquist, Barbro Olsson-Liljequist, Sektionen för Antibiotikaresistens och vårdhygien, Johan Struwe, Sektionen för Zoonoser, miljöskydd och antibiotikaresistens, Smittskyddsinstitutet

Referenslista