En kvinna från provinsen Sivas i Anatolien, Turkiet avled den 8 maj på Numune-sjukhuset i Ankara där hon vårdats för Krim-Kongo blödarfeber (Crimean-Congo Hemorrhagic Fever = CCHF).

CCHF tillhör gruppen Bunyavirus och identifierades för första gången 1944 på Krim och gavs namnet Krim Hemorragisk Feber. 1969 visade det sig att samma virus orsakade en stor epidemi med hög dödlighet i Kongo varefter det nuvarande namnet antogs. Fästingar av genus Hyalomma är både reservoar och vektor för CCHF-viruset. Viruset återfinns hos harar, fåglar, nötboskap, getter och får. Huvudsaklig transmission sker via fästingbett, men även vid direkt kontakt med fästingar, t ex vid avlägsnande av fästing med bara händer från djur eller människa. Smitta kan också överföras via blod eller vävnad vid slakt av djur. Smitta från människa till människa kan förekomma via blod eller vävnad och utgör ett problem för sjukvårdspersonal och andra som kommer i nära kontakt med smittade personer.

CCHF förekommer på många håll runt om i världen. Virus har isolerats från fästingar i Afrika, Asien, Mellanöstern och Östeuropa. Under senare år har ett flertal utbrott setts i Turkiet, Kosovo, Albanien, Bulgarien och Ukraina. Dock är antalet drabbade individer förhållandevis lågt med omkring hundra rapporterade fall per år. Under de senaste tio åren har dock en ökande trend iakttagits.

Inkubationstiden beror på hur infektionen förvärvats. Efter fästingbett är den vanligen 1-3 dagar, medan man efter kontakt med blod eller annan vävnad ser en förlängd inkubationstid omkring 5-6 dagar. Insjuknandet är plötsligt med hög feber, myalgi, yrsel, ljuskänslighet, illamående och kräkningar. Senare kan häftiga humörsvängningar ses och patienten kan bli förvirrad och aggressiv. Efter 2-4 dagar brukar agitationen ersättas av somnolens och medvetandesänkning. Case-fatality rate är uppemot 30%. Hos dem som överlever sjukdomen ses ofta en lång konvalescensperiod.

Kvinnan i det aktuella fallet hade själv avlägsnat en fästing som bet henne då hon vallade boskap 10 dagar innan hon avled. Hon insjuknade 2-3 dagar efter att hon blivit fästingbiten och lades in på provinssjukhuset varifrån hon sedan överfördes till Ankara.

Under de senaste dagarna har 10 barn från samma område som blivit fästingbitna tagits in på sjukhus för observation efter det att 6 andra barn inkom med symptom på CCHF den 7 maj.

Under de senaste 5 åren har 94 personer dött i Turkiet till följd av CCHF.

Man har sett en ökning av CCHF-utbrott i Östeuropa och orsakerna till detta är ännu inte fullständigt klarlagda. Vissa hävdar att klimatförändringar har medfört gynsamma förhållanden för fästingar i drabbade områden, medan anda studier pekar på att flyttfåglar medför fästingar.

Det finns i dagsläget inget tillgängligt vaccin mot CCHF, utan man får förlita sig på prevention genom att undvika kontakt med fästingar och djur i endemiska områden. Vid manifest sjukdom ges stödjande behandling med färsk frusen plasma, erytrocyter och trombocyter. Försök med lovande resultat har även gjorts med nukleosidanalogen ribavirin.

Torsdagen den 22 maj 09.30 försvarar Ida Andersson sin avhandling ”Crimean-Congo Hemorrhagic Fever Virus: Interferon-induced antiviral mechanisms and immune evasion strategies” i Gard-Aulan, Smittskyddsinstitutet, Nobels väg 18.

/Andreas Heddini, Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap