En 12-årig flicka som besökte Frankrike under jullovet har insjuknat efter hemkomsten i mässling. Mässlingsspecifika IgM antikroppar i serum konfirmerar diagnosen. Hon var ovaccinerad. I flickans skola (årskurs 6-9) finns minst ytterligare tre ovaccinerade elever. Elever i årskurs 7-9 har fått två doser MPR-vaccin medan elever i årskurs 6 ej ännu hunnit få den andra dosen av MPR-vaccin. Skolhälsovården tillsammans med Smittskyddsenheten i Göteborg informerar nu föräldrar om situationen och vaccinerar nu samtliga elever i årskurs 6 med en andra dos. Misstanken om mässling väcktes i samband med besök på en akutmottagning dag 5 från symtomdebut. På akutmottagningen fanns samtidigt ett 50-tal barn med föräldrar och ibland syskon. Ovaccinerade barn samt föräldrar och personal som inte haft mässling eller inte vaccinerats och som befann sig på akutmottagningen samtidigt med flickan har kontaktats och erbjudits immunglobulin. Barn som tidigare erhållit en dos MPR-vaccin erbjuds nu dos 2, om det förlöpt mer än en månad sedan dos 1 gavs.

Ytterligare ett fall av mässling i landet har anmälts på klinisk misstanke. Ingen kontakt föreligger med det bekräftade fallet. Laboratorieanalysen är ännu inte klar för detta fall.

Mässling karaktäriseras av ett primärt katarralstadium med feber, sjukdomskänsla, hosta och snuva som följs 3-4 dagar senare av ett exanthemstadium. Virus kan påvisas i nässvalgsekret under katarralstadiet och ända till fyra dygn efter exantemdebut. Smittspridning sker ytterst lätt. Smittämnet är väsentligen luftburet men kan också ske genom droppinfektion. Genom luftströmmar inom en fastighet kan virus spridas långt, även mellan olika våningsplan.

Komplikationer till den akuta mässlingsinfektionen i form av lunginflammation, öroninflammation, pseudokrupp och sinuit är förhållandevis vanliga. Dessa kan behöva antibiotikabehandling och ibland sjukhusvård. Ungefär 1/1000 drabbas av en allvarligare komplikation encefalit. Hos ca 25% av patienter med encefalit utvecklas allvarliga resttillstånd. Dödsfall har förekommit hos friska barn och vuxna i de europeiska epidemierna de senaste 10 åren i en frekvens på 1/1000 till 1/5000.

Inkubationstiden för mässling är vanligen 8 till 12 dagar, men kan vara 7 till 18 dagar. Vid misstanke om mässling ska diagnos fastställas snarast med endera påvisning av mässlingsvirus i NPH-aspirat eller bestämning av mässlingsspecifika IgM antkroppar. Kontakta gärna närmaste viruslaboratorium innan prov tas för att bestämma bästa provmaterial och påskynda analys, då flera möjligheter till prevention föreligger. Immunglobulin (0,25 mL/kg till tidigare friska individer, 0,5 mL/kg till immundefekta individer, dock maximum 15 mL) bör erbjudas exponerade ovaccinerade barn och vuxna som inte haft naturlig mässling eller vaccinerats. Särskilt löper barn under ett år och gravida risk för allvarlig sjukdom. Immunglobulin kan ges inom 6 dygn efter exposition. Individer som erhållit en MPR-dos erbjuds ytterligare en dos om det är mer än en månad sedan dos 1 gavs. Genombrottsinfektioner efter en dos MPR-vaccin förekommer. I ett stort mässlingsutbrott i Holland 1999 insjukande drygt 3 200 individer. Av dessa hade drygt 160 barn erhållit en dos MPR-vaccin. MPR-vaccin om det ges inom två dygn efter exposition kan ersätta immunglobulin. Skyddseffekten är dock troligen mer begränsad än om immunglobulin ges.

Det inträffade belyser vikten av att alla ovaccinerade barn > 9 månader och äldre (även vuxna som inte haft sjukdomen eller vaccinerats) ska erbjudas MPR vaccin som reseprofylax. Då barn äldre än 12 år och vuxna vaccineras bör två doser erbjudas helst med 6-12 månadersmellanrum (dock minst en månad). Det är också viktigt att sjukvården är observant på denna mycket smittsamma virussjukdom och vid klinisk misstanke omdelebart isolerar patienten i rum med sluss redan innan diagnosen ställts för att minska antalet individer som exponeras.

/Kari Johansen, Smittskyddsinstitutet, Peggy Österberg, Smittskyddsenheten i Göteborg