Infektion med enterohemorragisk E.coli (EHEC) anses vara en typisk sommarsmitta. Idisslare, framförallt nötkreatur, är reservoar för de toxinbildande bakterierna. De kan spridas via livsmedel och vatten som förorenats av gödsel eller via direktkontakt med djur eller andra smittade människor. Smittade djur får normalt inga symtom, men hos människa kan bakterierna orsaka buksmärtor, diarréer, ibland blodiga, samt även svårare komplikationer som hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), framförallt hos barn. Vid HUS kan man få njurskador och blödningar, och sjukdomen kräver ofta intensivvård.

EHEC hos människa är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige. De senaste åren har ca 250 fall årligen anmälts till Smittskyddsinstitutet (SMI). Av dessa har ca 60 % varit smittade i Sverige. Antalet fall är normalt flest under sommaren. En trolig förklaring kan vara ändrad livsstil och matvanor hos oss människor, ökade djurkontakter och att andelen djur som utsöndrar bakterier är högre på sommaren.

Hittills i år (2008-07-18) har 128 fall anmälts till SMI, varav ca hälften (62) har uppgetts vara smittade i Sverige. Detta är en lägre andel inhemskt smittade fall än under tidigare år. Inga större utbrott har noterats utan det har mest rört sig om sporadiska fall och mindre familjekluster. En klar majoritet av de smittade har i år liksom tidigare år varit barn i åldern 0-4 år.

SMI har under året fått rapport om sju inhemska fall som har utvecklat HUS. Sju fall av HUS (11 %) är en relativt hög siffra jämfört med tidigare år. Majoriteten har haft den vanligaste rapporterade serotypen, O157. Fem av de drabbade var små barn och två var äldre personer. Ett av de små barnen och en av de äldre personerna avled till följd av sjukdomen.

Smittkällan är ofta mycket svår att hitta när det gäller sporadiska fall. Av de sju som drabbades av HUS hade tre stycken druckit opastöriserad mjölk, ett typiskt risklivsmedel för att drabbas av EHEC. Hittills under 2008 har totalt sex fall av EHEC-infektion anmälts till SMI där den smittade personen druckit opastöriserad mjölk. Flera av dessa var barn och bor på lantbruk. Lantbrukaren (föräldern) kan själv också vara positiv för EHEC men har ofta inga symtom. Under hela förra året anmäldes ungefär lika många fall som druckit opastöriserad mjölk som hittills i år. Tolv inhemska fall (19 %) med riskfaktorn ”kontakt med djur och lantbruk” har anmälts. Antingen bor man eller har vistats på lantbruk och har mjölkkor eller köttdjur, eller också bor man nära jordbruk eller bete med nötkreatur eller får. Detta är ett mönster som man sett under många år. Tidigare har barn även smittats på besöksgård med djur. Det bör noteras att anmälningarna inte alltid innehåller information om misstänkt smittväg och att dessa siffror därför troligen är i underkant.

Under 2008 har ca tio fall smittats varje månad. Det är ungefär lika många som tidigare år men då har man kunnat se en tydligare ökning av fallen under sommaren. I juni 2008 anmäldes endast hälften så många fall som under juni 2007. Vad detta kan bero på och hur resten av sommaren kommer att se ut är ännu för tidigt att säga.

Södra Sverige dominerar när det gäller antalet fall smittade av EHEC . De flesta fallen har liksom tidigare år anmälts från Skåne, Västra Götaland och Hallands län men även Jönköping och Östergötland har haft flera fall än övriga Sverige..

En ny handlingspolicy (maj 2008) avseende kontroll av verotoxinbildande Escherichia coli (EHEC, VTEC) har utarbetats av Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen Där nämns bland annat att ”mjölk och mjölkprodukter bör pastöriseras eller genomgå behandling som avdödar VTEC (EHEC)” om de skall användas som livsmedel.

Det är inte bara EHEC som kan smitta från opastöriserad mjölk. Som exempel har hittills i år fem fall (av 609) rapporterats där personerna uppgivit att de druckit opastöriserad mjölk innan de insjuknat i campylobakterinfektion.

/Sofie Ivarsson, Avd för epidemiologi, SMI