I slutet av september i år observerade vi en anhopning av inhemska salmonellafall, S. Typhimurium fagtyp 104. Sex fall, varav fem odlingspositiva, hade smittats vid olika tillfällen. Det handlade inte om något ”one point source outbreak” utan en kontinuerlig smittspridning, kanske med både sekundär och tertiärfall.

De inblandade medlemmarna i släkten, insjukningsdatum och deras djurinnnehav framgår av Figur 1 och 2. En mamma och ett barnbarn var så sjuka att de sjukhusvårdades, men tillfrisknade utan komplikationer.

Mamma A var antagligen salmonellasjuk, men hon sökte aldrig läkare och ett avföringsprov som togs efter en månad var negativt.

En av mormor Bs hundar var diarrésjuk i början av augusti. Man besökte veterinär, men avföringsprov togs inte. Hunden ”delade hushåll” med en vattensköldpadda.
Ett par av familjemedlemmarna kom under trädgårdsarbete i kontakt med spillning från en större flock kajor som höll till i trädgården.

Utredningen sköttes tillsammans med Smittskyddsinstitutet och miljökontoret. SMI fann med genetisk fingerprinting att vårt kluster av S. Typhimurium fagtyp 104  var unikt i jämförelse med andra stammar i landet (Sofie Ivarsson, SMI, personligt meddelande). Miljökontoret ombesörjde provtagning på tre hundar och en katt. Inget av djuren var salmonellabärare.

Diskussion

Det går inte att få reda på de exakta smittvägarna i detta släktutbrott. Det har pågått en kontinuerlig smitta antingen via något eller några djur, och/eller mellan personer eller livsmedel som förtärts inom släkten.

Om mamma A och mormor Bs hund provtagits och befunnits ha salmonella hade problematiken uppmärksammats tidigare och smittan kunnat stoppas.
Multiresistent S. Typhimurium fagtyp 104  är ett internationellt problem, men vår stam var helt antibiotikakänslig.

Miljökontorets utredning innefattade inte prov på kajbajs, sköldpaddan eller ormen. Motiveringen var att salmonella är vanligt bland fåglar och kräldjur och att det kan vara svårt att vid ett tillfälle hitta just smittat fågelbajs.

Det tål att upprepas hur viktigt det är med god hygien i kontakt med djur, inte minst gäller detta för kräldjursägare. Vi vet att salmonella hos kräldjur är vanligt. Om det finns epidemiologiska uppgifter om att en diarrépatient, människa eller djur, sambor med ett kräldjur, bör man vara liberal med att ta en avföringsodling.

/Agnetha Meeuwisse, smittskyddssjuksköterska, Rickard Eitrem, smittskyddsläkare, Landstinget Blekinge