Influensavaccinet ger bra skydd mot den för säsongen dominerande A/H1-stammen, men verkar ha sämre skyddseffekt än väntat mot mot influensa B, som också cirkulerar. Andelen influensa B har ökat de senaste veckorna, men B är inte den influensatyp som ger svårast sjukdom. Det sämre skyddet kan ändå ge anledning att extra noga överväga att ge medicinsk profylax till mycket sköra personer som exponerats för influensa, även om de är vaccinerade. Riktlinjer för profylax och behandling av influensa med antivirala medel finns på Läkemedelsverkets hemsida .

Vid WHO väljs i februari varje år de tre influensastammar som ska ingå i vaccinet för kommande års säsong. Industrin behöver minst ett 1/2 år för att producera tillräckliga mängder vaccin. Därför måste valet göras innan man är helt säker på vilka stammar som kommer att dominera. I vaccinet ingår sedan 1977 tre influensastammar, två av influensa typ A och en av influensa typ B. Det som ger svårast sjukdom och hög dödlighet hos äldre är A/H3-viruset som kom första gången som Hongkonginfluensan 1968. Det är också det virus som har störst benägenhet att förändras. Influensa B ger något mildare sjukdom, och viruset förändrar sig mindre än A/H3. Det betyder att risken för stora epidemier är mindre, och att man får denna infektion mera sällan. Influensa B sprider sig främst vid närkontakt, och ger ofta lokala utbrott i skolor och militärförläggningar. Det drabbar mest småbarn och unga vuxna, men kan ibland ge svår sjukdom hos äldre.

Influensa B-viruset är egentligen ganska lite förändringsbenäget, men 1998 dök den s.k. Yamagata-liknande stammen upp, och orsakade en större epidemi än vad influensa B vanligen gör. Den stam som fanns sedan tidigare kallas Viktoria-liknande. Båda stammarna har blivit kvar i cirkulation och orsakar mer eller mindre sjukdom varje år. Vaccin som innehåller den ena skyddar dåligt mot den andra. Man bedömer årligen, baserat på de virusfynd man har, vilken av de båda virusstammarna man tror ska komma att dominera. Den stammen väljs ut till influensavaccinet. Det har lyckats relativt bra hittills, men inför denna säsong verkar man ha valt fel. Vaccinet innehåller ett Viktoria-liknande virus och Yamagatvirus dominerar nu på norra halvklotet, också i Sverige.

Även om det denna säsong finns relativt mycket influensa B dominerar totalt det snällaste av de influensavirus vi har, A/H1. Det drabbar huvudsakligen barn, och ger ännu mindre överdödlighet än influensa B. Årets vaccin har god effekt mot A/H1, men bara för ett par veckor sedan orsakade viruset ändå stora rubriker. Man hade identifierat att en liten andel av de virusstammar man undersökt var resistenta mot ett av våra två antivirala medel mot influensa, Tamiflu®. Detta resistenta virus är dock känsligt mot det andra virusmedlet, Relenza®, som dessutom är mera effektivt mot influensa B.

Situationen är alltså komplex, men vi ska komma ihåg att det viktiga med vaccination och behandling är att skydda mot svår sjukdom eller död. Årets relativt snälla influensastammar som huvudsakligen drabbar unga talar mot att många riskerar svår sjukdom. Enskilda individer kan ändå drabbas, speciellt om de är mycket sköra och smittas inom familjen eller vid en institution. Vid misstänkt influensasjukdom i familj eller institution bör därför personer, som bedöms ha hög risk för svåra komplikationer, ges antiviral profylax. Virologisk är det i år sannolikt bäst att i första hand välja Relenza, eftersom det biter bäst på båda de dominerande influensastammarna. Om personen inte kan inhalera Relenza bör man ge Tamiflu. Man kan även ge profylax till personer i den nära omgivningen för att minska smittrisken, om det rör sig om ett speciellt känsligt fall. Man bör även ta prov på indexfallet, för att se att det verkligen är influensa, och i så fall vilken typ.

/Annika Linde, Avdelningen för epidemiologi, SMI

Läs mer

Smittskyddsinstitutets influensarapporter säsongen 2007/2008