Värmland går med våra mått mätt återigen mot ett ”harpestår” sedan toppnoteringen 2006 då vi hade 68 kliniskt anmälda fall. Fram till och med vecka 44 har vi 58 kliniskt alternativt laboratorieanmälda fall.

Ingen detaljerad undersökning om smittort har utförts, men om man tittar på bostadsort ser vi en koncentration av fall till framför allt två platser. Den ena är Hammarö som ligger söder om Karlstad och som omgärdas av Vänern, klyvs av Klarälvens ådror och som innehåller flera vattendrag och våtmarker. Den andra platsen som utmärker sig är bostadsområdet Skåre norr om Karlstad. Här rinner Klarälven förbi och flera vattendrag letar sig in i området.

Av den kliniska anmälan kan vi utläsa att de flesta, 78 procent, anger insektsbett/stick som smittväg. I 22 procent av fallen har diagnosen ställts utan laboratorieverifikation. PCR är den vanligaste diagnostiska metoden som använts i 65 procent av laboratorieundersökningarna. I 64 procent av undersökningarna var undersökningsmaterialet sårsekret.

Benjamin Edvinsson och Talar Boskani, från sektionen för Högpatogena Bakterier på KCB på Smittskyddsinstitutet, besökte tillsammans med Marika Hjertqvist på Avdelningen för Epidemiologi för någon vecka sedan Karlstad för att ta vattenprover. Proverna analyseras med PCR och odling i P3-laboratorium i samverkan med sektionen för Vatten- och miljömikrobiologi på PMV. Resultatet är ännu inte klart.

Smittskydd Värmland deltar också i ett forskningsprojekt tillsammans med Dr. Tomas Bergström på Virologen, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg, där vi under sensommaren/hösten samlat mygg för att se om de bär på harpest.

De flesta allmänläkare är nu snabba på att sätta diagnosen harpest och därmed ge adekvat antibiotikabehandling. Det medför minskat lidande för patienten med en snabbare tillfrisknandefas.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om harpest här

/Ingrid Persson, Smittskyddssjuksköterska, Smittskydd Värmland