Trender

Under år 2009 anmäldes 37 782 fall av klamydiainfektion (404 fall per 100 000 invånare) vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2008 (42 001 fall, 454 fall per 100 000 invånare) (Fig.1). Under 2006 upptäcktes den nya genetiska varianten av Chlamydia trachomatis i Sverige, som missades i de landsting som använde testmetoder från Abbott/Roche. Under 2007 ökade antalet påvisade klamydiafall främst i landsting som under tidigare år använt Abbott/Roche metoder, men bytt till metoder som kunde påvisa den nya varianten. Genom förbättrad diagnostik och intensifierad smittspårning har en minskning skett sedan år 2008. Sedan 1997 ser man en ökande signifikant trend av klamydiainfektioner både bland män och kvinnor.

Fig.1. Antal av klamydiafall per 100 000 invånare i Sverige, 1989 - 2009

Ålder och kön

Mer än hälften av fallen var liksom tidigare år kvinnor (57 procent). Medelåldern för kvinnor var 22 år (samma som år 2008) och för män 24,5 år (samma som föregående år). För heterosexuellt smittade män var medelåldern 24 år (samma som föregående år) och för män som haft sex med män (MSM) var medelåldern något högre - 34 år (33 år föregående år). 82,5 procent av männen och 90 procent av kvinnorna (av alla klamydiafall 2009) rapporterades i åldersgruppen 15-29 år.

Under de senaste 15 åren har största förändringen i klamydiaincidens skett bland kvinnor och män i åldersgrupperna 15-29 år. Den muterade varianten av C. trachomatis har varit vanligast i åldersgruppen 15-24 år. Det är också i den gruppen största ökningen av klamydiafall noterades 2007 och därefter även den snabbaste minskningen. År 2009 syntes den största incidensminskningen i gruppen 15-19 år (11,6 procent minskning bland kvinnor och 10,3 procent bland män). Minskningen har också skett i grupperna 20-24 år (9,5 procent minskning bland kvinnor och 12 procent bland män) och 25-29 år (minskning med 6-13 procent bland kvinnor och män (Fig. 2).

Fig. 2. Incidens av klamydiafall per åldersgrupp och kön 1995-2009

Geografisk spridning

Epidemiologiska trender i enskilda landsting påverkas av många faktorer så som provtagningsvolym, tillgänglighet till hälsovård, smittspårningsarbetets utformning, preventionskampanjer som påverkar beteende med mera. Det är dock noterbart att klamydiaincidensen mellan 2007 och 2009 minskade med 22,3 procent (variation från -1 procent till -47 procent) i landsting som under hela 2000-talet ej kunnat påvisa den nya varianten medan incidensminskningen var lägre (14 procent med variation från -29 procent till +1 procent ) i övriga landsting som kunnat påvisa mutanten. Skillnaden i incidensminskningen kan förklaras med högre ackumulation av den muterade varianten i landsting som ej kunnat diagnosticera mutanten före 2007 och som senare med byte av testmetod kunnat fånga upp fler fall (se Fig. 3).

Fig. 3. Klamydiaincidens per landsting, 2007-2009

Smittväg och smittland

Klamydia är en infektion som rapporteras huvudsakligen som heterosexuell smitta både för kvinnor (92 procent) och män (91 procent). Bland män som har sex med män (MSM) rapporterades 426 fall under 2009 jämfört med 386 under 2008, vilket utgör 2,6 procent av alla diagnosticerade män. De flesta smittade MSM var i åldern 30-39 år (28 procent av alla rapporterade fall bland MSM) och 25-29 år (21 procent av alla rapporterade fall bland MSM). Tjugosex barn smittades med klamydia vid förlossning under 2009 (liksom föregående år). För 7 procent av fallen var smittväg ej uppgiven.
Andelen fall som uppges ha smittats i Sverige var, liksom föregående år, 85 procent. Personer som smittats utomlands utgjorde 6 procent och för 9 procent var smittland okänt.

Frivillig laboratorierapportering

Enligt den frivilliga numeriska laboratorierapporteringen provtogs 506 620 personer för klamydia under 2009, en ökning med 1 procent jämfört med år 2008 (se tabell 1). Sammantaget var andelen positiva av alla provtagna 7,2 procent (8 procent år 2008). Andelen provtagna som är män var likt tidigare år 28 procent. Antalet provtagna män var 141 854 viket är en ökning med 3 procent jämfört med 2008 och av de provtagna männen var 11,1 procent positiva (12,5 procent år 2008). Antalet provtagna kvinnor var 362 233 vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan och andelen positiva av de provtagna kvinnorna var 5,6 procent (6,3 procent år 2008).

Andel positiva kvinnor och män har minskat sedan toppnoteringen år 2007 när andelen av positiva kvinnor var 8,9 procent och andelen positiva män var 14,2%. Denna minskning kan bero på att man nu fångat upp de fall av den muterade varianten som missades före 2007.

Tabell 1, Antal personer undersökta för klamydiainfektion samt positiva enligt den frivilliga laboratorierapporteringen

* Dubbelrapportering förekommer i den frivilliga laboratorierapporteringen pga. olika falldefinitioner och rapporteringsrutiner vid olika laboratorier. Totalantalet positiva fall kan därför skilja sig från antalet fall rapporterade enligt smittskyddslagen.
** Korrigerad sedan rapport 2009.

Lymphogranuloma venereum

Lymphogranuloma venereum (LGV) är en allvarligare typ av klamydiainfektion som orsakas av Chlamydia trachomatis genotyp L1, L2 och L3. Tidigare har endast sporadiska fall smittade utomlands rapporterats. I Sverige rapporterades de första fallen av LGV hos MSM i Stockholm år 2004. Under 2007 förekom ett utbrott med inhemsk spridning av LGV med 12 rapporterade fall. Totalt anmäldes 16 fall i Sverige 2007 (tre fall i Skåne och 13 fall i Stockholms län).
Under 2009 rapporterades 11 fall av LGV (5 fall i Västra Götaland, 3 fall i Skåne och 3 fall i Stockholms län). Fem av dessa smittades i Sverige, 4 utomlands och för 2 fall är smittland okänt. Alla inrapporterade LGV fallen var bland män som har sex med män.

/Inga Velicko, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet