Situationen med antibiotikaresistenta bakterier fortsätter totalt sett att förvärras. Det gäller särskilt ökningen av gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL. Totalt rapporterades 3 754 fall av ESBL under 2009. Vid jämförelse mellan andra halvåret 2009 med samma period 2008 noterades en 27 procentig ökning. Det visar statistik från Smittskyddsinstitutets (SMI) och Stramas årsrapport Swedres 2009.

För tredje året i rad rapporterades även fall i Sverige av multiresistenta ESBL-bildande bakterier som är resistenta mot karbapenemer. Karbapenemer är en av de få antibiotikagrupper som fortfarande är verksamma mot denna typ av bakterier. Under 2009 anmäldes tre fall av karbapenemresistens. Samtliga hade en bakomliggande historia med sjukvård i södra Europa. Totalt i Sverige har det hittills rapporterats 13 fall av ESBL med olika typer av karbapenemresistens.

Den kraftiga ökningen av VRE (vancomycinresistenta enterokocker) som har observerats de senaste åren har berott på stora utbrott i Stockholms, Hallands och Västmanlands län. Tack vare kombinationen av screeningprogram och omfattande lokala vårdhygieniska insatser i de drabbade länen har antalet upptäckta VRE-fall minskat under 2009 till 402 fall jämfört med 618 fall år 2008.

Antalet anmälda fall av MRSA ökade med 13 procent under 2009, men en god nyhet är att endast en liten del av dessa fall smittades inom vård och omsorg. De flesta som smittats med MRSA i Sverige har blivit smittade ute i samhället. Antalet invasiva isolat av MRSA var lika få 2009 som 2008 vilket gör att Sverige fortfarande är ett av de få länder i Europa där MRSA utgör mindre än 1 procent av alla invasiva Staphylococcus aureus.

Minskad antibiotikaanvändning

Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken för uppkomst och spridning av resistenta bakterier. En ljuspunkt är därför att antibiotikaförskrivningen i öppenvården minskade markant med 7,4 procent under 2009.

Störst minskning sågs hos barn (0-6 år) där antalet recept i öppenvården sjönk med 17, 2 procent. Flera orsaker kan ligga bakom detta. Dels har betydelsen av god handhygien fått stor uppmärksamhet under året till följd av den nya influensan och dels har antibiotikaanvändning hos barn varit i fokus i Stramas informationssatsningar under året.

Stramas två kvalitetsindikatorer för antibiotikaanvändning i öppenvård visar på ökad följsamhet när det gäller rekommendationer för behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor respektive luftvägsinfektioner hos barn.

Antibiotikaanvändningen varierar i landet

Totalt skrevs det ut 392 antibiotikarecept per 1000 invånare under 2009. Fortfarande finns dock stora regionala skillnader. Västerbottens län låg lägst med 311 recept per 1000 invånare och börjar därmed närma sig det mål som Strama föreslagit på 250 recept per 1000 invånare och år. Stockholms län toppade fortfarande listan med 430 recept per 1000 invånare. Även när det gäller sjukhusens antibiotikaanvändning finns det stora skillnader mellan länen.

Här kan du ladda ned hela rapporten samt en svensk sammanfattning av rapporten

/Ulrica Dohnhammar och Karin Wahlberg, Strama
Barbro Olsson Liljequist, Avdelningen för Bakteriologi, Smittskyddsinstitutet