Under 2009 rapporterades 1480 nya fall av MRSA i Sverige, en ökning med 13 procent jämfört med 2008. På senare år är det framförallt antalet som smittats ute i samhället som ökat. Därför finns behov av information om hur man förebygger smittspridning i samhället, särskilt i vissa riskmiljöer som till exempel förskolan. Strama har därför publicerat ett kunskapsunderlag om MRSA i samhället och tillsammans med Socialstyrelsen ett dokument om MRSA i förskolan. Det finns också ett behov av information till sjukvården om hur MRSA-bärarskap och smittrisker ska bedömas och hanteras enhetligt. Rekommendationer för detta publicerades samtidigt av Socialstyrelsen.

MRSA i samhället
MRSA omnämns ibland felaktigt som ”sjukhussjukan” vilket speglar att det länge varit en av de vanligaste orsakerna till vårdrelaterade infektioner i världen. I Sverige sprids idag MRSA dock främst ute i samhället och de som smittas är oftast yngre än dem som smittas inom vården. Av de 1480 MRSA-fall som rapporterades 2009 hade 711 fall smittats i Sverige. Cirka 2/3 av de inhemskt smittade fallen av MRSA uppgavs vara samhällsförvärvade.

Den ökade förekomsten av MRSA i samhället innebär nya utmaningar. Det krävs ett delvis nytt förhållningssätt och nya strategier för att försöka begränsa spridningen i samhället och för att försöka förhindra att nya, samhällsassocierade MRSA-stammar med andra biologiska egenskaper sprider sig i vårdmiljön. Det behövs ökad kunskap bland såväl vårdpersonal som allmänhet om att MRSA inte enbart är en ”sjukhussjuka”.

De MRSA-stammar som ofta rapporteras förekomma i samhället, har en annan genetisk bakgrund än de klassiskt sjukvårdsassocierade stammarna och är sannolikt bättre anpassade för att överleva och sprida sig utanför sjukhusmiljön. De är oftast inte multiresistenta utan fortfarande känsliga för andra antibiotikatyper än betalaktamantibiotika. Många av de samhällsassocierade MRSA-stammarna producerar också PVL (Panton-Valentine Leukocidin), ett toxin som orsakar vävnadssönderfall och som kan bidra till svåra infektioner i hud, mjukdelar och lungor.

Tillsammans med experter har ett kunskapsunderlag om MRSA i samhället tagits fram. Det beskriver bland annat det epidemiologiska läget samt erfarenheter av utbrott av MRSA i olika miljöer och grupper i samhället. Förslag ges också till strategier för att motverka smittspridning. Dessutom beskrivs arbetsgången vid diagnostik och anmälan av MRSA enligt smittskyddslagen vid laboratorier och kliniker, samt hur arbetet med MRSA ska dokumenteras i sjukvården.

MRSA i förskolan
Spridning av MRSA sker huvudsakligen via direktkontakt hud mot hud, till exempel via infekterade sår, eller indirekt via förorenade ytor eller objekt. Förskolan är en riskmiljö i samhället där MRSA dokumenterats. Därför har ett dokument om MRSA i förskolan tagits fram för att ge stöd till ansvariga inom förskolan och hälso- och sjukvården. Bland annat ges rekommendationer för när barn med MRSA kan vara i förskolan och när detta inte är lämpligt på grund av ökad risk för smittspridning.

Rekommendationer för bedömning av MRSA-bärarskap och smittrisk
Kunskapen är ofullständig när det gäller vilka faktorer hos en MRSA-bärare och hos bakterien som påverkar risken för smittspridning. För att rutiner kring handläggning av patienter med MRSA inte ska skilja sig beroende på var man befinner sig i landet har Socialstyrelsen publicerat rekommendationer om MRSA-bärarskap och smittriskbedömning. Dessa har tagits fram tillsammans med experter inom smittskydd och vårdhygien utifrån den kunskap och erfarenhet som finns tillgänglig. Rekommendationerna tar bland annat upp frågan om avskrivning av kontroller och förhållningsregler på grund av MRSA-bärarskap.

Ladda ner:
MRSA i förskolan, Socialstyrelsen och Strama
MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk, Socialstyrelsen
MRSA i samhället, Förslag till handläggning baserat på befintligt kunskapsunderlag och svenska erfarenheter, Strama
/Karin Wahlberg, Strama
Johan Struwe, Strama och Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet