Under första halvåret 2010 (1 januari-30 juni) rapporterades 336 fall av tuberkulos i Sverige. Detta är 39 fall fler jämfört med samma period föregående år (fig 1). Ökningen utgörs av utlandsfödda personer och är relaterad till migrationsflödet från länder med hög incidens av tuberkulos.

Figur 1

De utlandsfödda är framförallt smittade före ankomst till Sverige. Det går dock inte att utesluta att viss smittspridning sker bland asylsökande även efter ankomst till Sverige inom exempelvis flyktingförläggningar. Ungefär 85 procent av alla odlingsverifierade tuberkulosfall i Sverige typas för att se om de tillhör något kluster (2 eller fler fall med samma RFLP mönster). Vid klusteranalys är ursprungsland ofta minsta gemensamma nämnare. Det är då svårt att avgöra om man smittats i sitt födelseland eller av landsmän i Sverige.

Inom Sverige är smittspridningen begränsad. Av de som sannolikt har smittats i Sverige har majoriteten haft känd kontakt med ett annat tuberkulosfall, vanligtvis en annan familjemedlem. Utlandsfödda, barn vars föräldrar är födda utomlands, äldre svenskar som smittats i ungdomen och hemlösa utgör riskgrupper för tuberkulos i Sverige.

Flest fall i storstadsregionerna

Flest fall rapporterades från Stockholms läns landsting (93 fall) och Västra Götalandsregionen (58 fall) (fig 2). Cirka hälften av tuberkulosfallen rapporteras från de tre storstadsregionerna där också ungefär hälften av alla asylsökande finns.

Figur 2

Rapporterade fall bland svenskfödda

Under perioden rapporterades 39 fall (21 kvinnor och 18 män) bland svenskfödda. Bland dessa drabbas framförallt äldre åldersgrupper jämfört med utlandsfödda (fig 3). Medianåldern bland de svenskfödda var 70 år (med variation mellan 1-90 år). 31 fall hade sannolikt smittats i Sverige, fem utomlands och för tre fall saknades information om troligt smittland. Bland svenskfödda barn under sju år rapporterades fyra fall. Tre av dessa hade smittats inom familjen av en annan familjemedlem med känd tuberkulos, den fjärde har bedömts blivit smittad utomlands.

Figur 3

Rapporterade fall bland utlandsfödda

Bland utlandsfödda rapporterades 296 fall (135 kvinnor och 161 män), vilket är 65 fall fler jämfört med motsvarande period 2009. Medianåldern i gruppen var 29 år (med variation mellan 0-90 år). Av dessa hade 36 fall sannolikt smittats i Sverige, för 16 fall var smittland okänt och resten rapporterades vara smittade utomlands. Av de utlandsfödda som sannolikt varit smittade vid ankomst till Sverige hade hälften anlänt till Sverige under 2008 eller senare. Hur stor andel som upptäcktes i samband med den hälsoundersökning som ska erbjudas samtliga asylsökande är inte känt.

Sjukdomslokalisation

Av alla 336 fallen hade 192 (57 procent) lungengagemang, vilket innebär att de potentiellt är smittsamma (fig. 4). Av dessa var 60 direktpositiva i sputum-mikroskopi och klassades som högsmittsamma. Närmare 80 procent av fallen är odlingsverifierade vilket är något färre än under samma period 2009.

Figur 4

Multiresistent tuberkulos (MDR-TB)

Under första halvåret 2010 rapporterades sex fall av MDR-TB, vilket inte är någon större skillnad i antal jämfört med samma period 2009. Samtliga MDR-TB fallen är födda utomlands och har bedömts blivit smittade i sitt födelseland. Alla utom ett fall hade flyttat till Sverige under den senaste två-års perioden. Åldern hos fallen varierade mellan 16 och 39 år. Två av fallen rapporterades ha fått behandling tidigare i sitt hemland. Alla fall hade direktpositiv lungtuberkulos och var smittsamma.

Viktigt att nyanlända personer erbjuds hälsoundersökning tidigt

Sedan 2003 har antalet rapporterade fall av tuberkulos i Sverige ökat näst intill varje år. Trots detta hör Sverige ändå till de länder i världen som har lägst förekomst av tuberkulos (6 fall per 100 000 invånare och år). Ökningen utgörs av utlandsfödda personer och är relaterad till migrationsflödet från länder med hög incidens av tuberkulos.

Det är viktigt att nyanlända personer, särskilt personer som anländer från länder där tuberkulos är vanligt förekommande, erbjuds hälsoundersökning snarast efter ankomst till Sverige. Enligt en kartläggning som gjorts av SKL ( länk SKL ) minskade andelen av asylsökande som hälsoundersöktes från 60 procent 2008 till att endast omfatta 38 procent 2009, vilket är bekymmersamt. Även om man inte är sjuk vid ankomst till Sverige är screening för latent tuberkulos värdefull. Dels för eventuell profylaktisk behandling, men också för att informera om symtom på aktiv tuberkulos så att kontakt tas med läkare vid behov. På så sätt kan eventuell vidare smittspridning begränsas.

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om tuberkulos här

/Jerker Jonsson, Frida Hansdotter, Avdelningen för Epidemiologi, Smittskyddsinstitutet