Några dagar in i september i år hade 232 fall av EHEC (Enterohemorragisk E.coli) rapporterats till Smittskyddsinstitutet, vilket är mer än det antal som rapporterades totalt under hela 2009 (228 fall). Hittills i år har 139 inhemskt smittade fall rapporterats. Vid samma tid föregående år hade 87 inhemska fall anmälts.

Ovanligt många fall under sommarmånaderna

EHEC har normalt en tydlig säsongsvariation med fler fall under sommaren, men denna sommar har fler fall rapporterats än föregående tre år (se figur 1). Hittills i år har 70 procent (97 fall) av de inhemskt smittade fallen anmälts under de tre sommarmånaderna juni till augusti. Tittar man i ett längre tidsperspektiv så var det många fall under dessa månader även 2006 och 2005 (91 respektive 86 fall) men inte lika många under somrarna före dessa år.

Figur 1

Ingen större skillnad i antal fall smittade utomlands

Antal fall som smittats utomlands skiljer sig inte mot tidigare år. Turkiet och Tunisien var de vanligaste smittländerna utanför Sverige i somras.

Flera förklaringar till sommarens uppgång

Bakom den tydliga säsongsvariationen kan det finnas flera förklaringar. Ändrade vanor under sommaren med mer utevistelse, picknick, grillning, bad och mer kontakt med nötkreatur, får och getter ökar risken för EHEC smitta. Under sommaren åker också många till sina sommarstugor och dricker obehandlat vatten från egna brunnar. Just i sommar har flera utredningar gjorts kring misstänkt förorenat brunnsvatten. Detta skulle kunna förklara en del av ökningen av antal rapporterade fall av EHEC i år.

Också i län som normalt inte rapporterar många fall av EHEC har det skett en ökning i år. Från ett visst geografiskt område i Gävleborgs län har fem fall rapporterats. Tre vattenutredningar har gjorts, dock utan att kunna bekräfta smittkällan. I Örebro län smittades en familj på sex personer och man misstänkte även där att smittkällan var förorenat brunnsvatten. EHEC, som kan vara svårt att hitta i vattenprover, har dock inte kunnat påvisas.

I sommar har även flera utredningar gjorts kring fall med misstänkta kopplingar till gårdar och miljösmitta. Dessa har gjorts både i län som vanligen har många EHEC-fall, som Halland och Jönköping, men även i län som inte har lika många EHEC-fall, till exempel Gotland. På Gotland har fyra fall kopplats epidemiologiskt till två olika mjölkgårdar.

Framför allt små barn drabbade

Åldersfördelningen visar ett tydligt mönster för infektion med EHEC. Barn i åldern 0 till 10 år är mest drabbade och utgjorde hälften av de inhemskt smittade fallen under sommaren (figur 2). De yngsta barnen mellan 0 och 5 år dominerar alltid i denna grupp. Under sommaren (juni till augusti) var 39/97 (40 %) anmälda i åldersgruppen 0 till 5 år. Det är en större andel än tidigare år.

Figur 2

Under sommaren har fem fall av komplikationen HUS (Hemolytiskt Uremiskt Syndrom) kommit till SMI:s kännedom jämfört med två fall under vintern och våren i år. Samtliga fall är under 5 år. Då HUS inte är anmälningspliktigt finns det sannolikt fler fall som SMI inte känner till. Inga dödsfall till följd av EHEC-infektion har rapporterats under året.

Smittkällor

Vanliga misstänkta smittkällor hos barn har under sommaren varit:

  • Barnet misstänks vara ett sekundärfall som blivit smittat av ett syskon eller förälder som i sin tur blivit smittad antingen vid utlandsresa eller via sjuka barn på dagis/skola.
  • Barnet bor på eller har varit på besök på en gård med nötkreatur, får eller getter. Barnet kan där ha druckit opastöriserad mjölk eller blivit smittat via gödsel i miljön på gården eller via kontakt med djuren.
  • Barnet misstänks blivit smittat via ett kontaminerat livsmedel men det är svårt att bekräfta vilket livsmedel det rört sig om.
  • Barnet har druckit obehandlat vatten från en brunn vid till exempel sommarstugan, hos släkt och bekanta eller fått i sig förorenat vatten av misstag vid bad.

För vuxna förekommer samma misstänkta smittkällor som för barn men med tilläggen opastöriserad ost, råbiff och blodiga biffar på grillen, smitta via yrket (till exempel lantbrukare) och café - och restaurangbesök.

Har vi varit sämre på att tvätta händerna i år?

Under 2009 noterades en minskning av flera mag-tarmsmittor och EHEC var en av dessa. En av förklaringarna ansågs vara den förbättrade handhygien och handspritanvändning som förra årets influensalarm ledde till. I år när uppmärksamheten kring influensan lagt sig är man kanske inte lika noga med handhygienen, och den positiva effekt som noterades förra året i statistiken håller då inte i sig. Det behövs göras ytterligare studier för att undersöka denna teori, men det är en tankeväckande och intressant hypotes.

Det återstår att se om sommarens ökning fortsätter in i september som vanligtvis också är en månad med fler EHEC-fall än under resten av året.

Tips om artikel som bekräftar en nedgång i användning av handsprit på Nya Zeeland

Läs Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om EHEC här

/Sofie Ivarsson, Epidemiolog, Avdelningen för Epidemiologi