Sedan slutet av oktober 2009 har tre fall av Klebsiella pneumoniae med ESBL av så kallad KPC-typ diagnostiserats inom sluten vård i Stockholm. I samtliga fall isolerades stammarna initialt från urin. Till följd av att stammarna var karbapenemresistenta utfördes lapptest för fenotypisk påvisning av KPC-betalaktamas vid Karolinska Universitetslaboratoriet. Verifiering med PCR av KPC-genen utfördes sedan på Smittskyddsinstitutet. Sekvensering visade att ett isolat hade KPC-2 och två isolat KPC-3.

Alla tre patienterna har en allvarlig grundsjukdom med upprepade slutenvårdstillfällen. Två av dem har nyligen vårdats inom slutenvård utomlands. Utredning av eventuella samband mellan fallen pågår. Till följd av att KPC-betalaktamaser ofta förekommer hos en bestämd typ (K. pneumoniae sekvenstyp ST258) kan det ibland vara svårt att avgöra om besläktade bakterieisolat är del i ett utbrott eller om de representerar separata händelser med en mycket vanligt förekommande bakterietyp.

KPC (Klebsiella pneumoniae carbapenemase) är en variant av ESBL (ESBLCARBA) som orsakar resistens mot både penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. Till följd av att KPC-resistensgener finns på mobila genetiska element som även bär på andra resistensgener medför det ofta multiresistens som omfattar resistens mot både kinoloner, trimetoprim-sulfa och aminoglykosider. Ibland är bakterieisolat av denna typ endast känsliga för colistin, ett antibiotikum som inte är registrerat i Sverige och som har sämre klinisk effekt än de flesta andra antibiotika som används i modern sjukvård. Även resistens mot det relativt nya tetracyklinderivatet tigecyklin ses ofta hos K. pneumoniae med KPC-betalaktamaser.

I Sverige har vi därmed funnit fem isolat som har ESBLCARBA av KPC-typ. Det första beskrevs 2007 i EPI-aktuellt och i Eurosurveillance . Omfattande nosokomial spridning av K. pneumoniae med KPC-betalaktamaser finns dokumenterad från flera delar av världen. Det är därför särskilt angeläget att dessa stammar upptäcks tidigt så att strikt infektionskontroll kan beaktas kring infekterad/koloniserad individ för att motverka vårdrelaterad spridning. Enligt den nya definition av ESBL som beskrivs i ett supplement till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier bör isolat med sådana resistensgener anmälas till SmiNet från laboratorierna. Under 2009 och 2010 erbjuder Smittskyddsinstitutet kostnadsfri analys av bakterieisolat där misstanke om KPC (ESBLCARBA) föreligger.

/Olov Aspevall, Vårdhygien Stockholm

Björn K. Eriksson, Smittskydd Stockholm

Christian G. Giske, Karolinska Universitetslaboratoriet

Barbro Olsson-Liljequist, Petra Edquist och Karin Tegmark Wisell, samtliga vid Sektionen för antibiotikaresistens och vårdhygien, Avdelningen för bakteriologi, Smittskyddsinstitutet