Sedan 2000 är meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA, en anmälningspliktig sjukdom och tillförlitlig statistik finns därmed tillgänglig. Hur vanligt det är med allvarliga meticillinkänsliga stafylokockinfektioner, MSSA-infektioner, i Sverige vet däremot ingen. Eva Melander (1) försökte 2007 uppskatta antalet MSSA-infektioner genom att extrapolera data rapporterade till det europeiska övervakningssystemet EARSS och kom fram till en siffra för bakteriemi på 2 195 fall per år, det vill säga 24,3 fall per 100 000 invånare och år.

Data från en prospektiv studie i Västsverige (2), framlagd i min avhandling (3), visar att Melanders siffra är en underskattning. Vi kom fram till 33,9 fall per 100 000 invånare och år för invasiva Staphylococcus aureus infektioner (bakteriemi 27,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är rimligen en minimisiffra på grund av två orsaker: Hur välgjord studien än är fångar den inte upp alla fall. Det beror exempelvis på att alla patienter inte blododlas. Dessutom inkluderar inte vårt upptagningsområde storstadsregionerna med ett förmodat ökat antal patienter med riskfaktorer för invasiva stafylokockinfektioner.

I vårt material var 49 procent av infektionerna samhällsförvärvade, 32 procent nosokomiala fall och 19 procent på annat sätt vårdrelaterade infektioner så som fall bland boende på sjukhem eller boende hemma med sjukvård i hemmet. Vi noterade bland de samhällsförvärvade fallen många som hade sporadiska kontakter med sjukvården månaderna före insjuknandet, exempelvis hade 22 procent vårdats på sjukhus månaden före sjukdomsdebut. Män drabbades något oftare, ej signifikant, och incidensen steg med åldern. Vi noterade även en liten incidensökning mellan 10 och 20 års ålder. Dialyspatienter hade den högsta relativa risken att insjukna (hemodialyspatienter RR 290, 95 procent konfidensintervall 160-470).

I den allmänna uppmärksamheten kring MRSA så kan man ibland få intrycket att MSSA inte utgör något större kliniskt problem. Våra resultat för mortalitet, recidiv och kvarstående besvär påvisar något annat. Totalmortaliteten de första 28 dagarna efter insjuknandet var 19 procent, 9 procent recidiverade (>4 veckor efter första episoden) och 32 procent hade någon form av kvarstående besvär 1 månad efter avslutad antibiotikabehandling.

Är invasiva stafylokockinfektioner bara en angelägenhet för infektionsläkare? Svaret på den frågan är nej. Endast 18 procent av fallen vårdades primärt på en infektionsklinik. Detta faktum tydliggör att allvarliga MSSA-infektioner berör många kliniska specialiteter, men att det finns ett behov av konsultinsatser från infektionsmedicinare. Jag föreslår anmälningsplikt som möjliggör nationell statistik för dessa vanliga, allvarliga och ofta svårbehandlade infektioner.

Källor

(1) Melander, E., L.G. Burman med flera. (2007) ”Antibiotika resistenta S. aureus ger ökad dödlighet och dyrare sjukvårdskostnader” Läkartidningen 104(42): 3052-6.
(2) Jacobsson G, Dashti S, Wahlberg T et al (2007)”The epidemiology of and risk factors for invasive Staphylococcus aureus infections in western Sweden” Scand J Infect Dis 39(1):6-13.
(3) Jacobsson G, (2009) “Invasive Staphylococcus aureus infections” Avhandling Göteborgs Universitet, inst. för Biomedicin.

/Gunnar Jacobsson, Infektionsläkare, Infektionskliniken Skövde