Referatet som kommenteras publicerades i förra veckans nummer av EPI-aktuellt

Gunnar Jacobsson visar i sin avhandling att blodförgiftning med Staphylococcus aureus är ett underskattat problem som sannolikt innebär betydande konsekvenser för individ och samhälle. Likaså framkommer att det rör sig om en infektion som ofta är vårdrelaterad (på sjukhus eller i andra vårdformer) och därmed i vissa fall sannolikt möjlig att förebygga. Hans resultat visar också på hur bristfälliga systemen är för att kunna följa utvecklingen.

Vi har inom ramen för arbetet med SWEDRES 2008 och det Europeiska övervakningssystemet EARSS också noterat en successiv ökning av antalet blododlingsfynd de senaste åren, inte bara av S. aureus, utan även för andra viktiga patogener. Utredning pågår för att tillsammans med laboratorierna i landet se om detta beror på ändrat underlag för rapportering eller är en reell ökning som skulle kunna påverkas t.ex. med vårdhygieniska insatser.

Vi delar uppfattningen att övervakning av blododlingsfynd samt resistens hos dessa är en viktig patientsäkerhets- och smittskyddsfråga. Flera processer pågår för att lösa frågan tekniskt och integritetsmässigt. Om t.ex. det mikrobiologiska provsvaret automatiskt genererade diagnoskoden för respektive bakteriemi skulle detta sedan kunna ”plockas upp” av journalsystemen och man skulle få statistik. Smittskyddsinstitutet utvecklar för närvarande resistensövervakningssystemet SVEBAR och på Sveriges Kommuner och Landsting utvecklas system för övervakning av vårdrelaterade infektioner. Vi hoppas att övervakningen av bakteriemier kommer att tillgodoses inom ramen för dessa arbeten. Att införa anmälningsplikt för ytterligare sjukdomar är en omfattande process och ytterst en fråga för Socialstyrelsen.

/MRSA- gruppen på Smittskyddsinstitutet: Johan Struwe, Karin Tegmark-Wisell, Barbro Olsson Liljequist, Tomas Söderblom, Magnus Thore, Avdelningarna för Epidemiologi och Bakteriologi